Küm 16 sülen Irom Sharmila-i lumiba anener

Imphal, August 9 (Agencies) : ‘Iron Lady’ of Manipur ta ajaba social activist Irom Chanu Sharmila-i küm 16 jungnüa Armed Forces (Special Powers) Act (AFSPA) anema lumia aruba sülen tanü lumiba anenogo.
Mongulbarnü lumia lungkak aitba anenba sülen Irom-i ashiba agi, lai AFSPA agientsü atema Manipur nung Chief Minister inyaknür.
“Ni Chief minister inyak nungbo, ni tamasa taochi maliba AFSPA agientsü” ta lai osangbener dang ashi.
Ajisüaka, lai tang aliba political party kecha nunga mezüngsemtsü ta shisem.
Lai AFSPA agientsü atema alizüng matong tashi lai tetsü den oa majuruteptsü, ta Irom-isa nenshia metetdaktsü.
“Asenoki ajaki yimtenren mapaji memerük ta meteta lir, saka ni tashi aginür. Manipur nung chichiba democracy mali” ta laisa ashi.
Tanü Irom Sharmila-i lumiba anentsü lia minute ka shi nüktzü alua ajeb aser iba sülen ninang mojitzü tera mesepa lumiba sentong anen.
Tanep 10:40 ako meta Imphal hospital nungi Irom alu aser okadak lai lumiba sentong anentsü ta metetdaktsü.
July 26, 2016 nü Imphal Court kima nung Irom-i osangbener dang lai lumiba sentong anener elections nung shilem aginür ta osang metetdaktsüba ajanga nisungtem kanga aoksatepa liasü.
La den külemi inyaker activist temi ashiba agi Irom-i lumiba sentong anenba ajanga Manipur nung AFSPA anema inyakba mapa inyakyim tasen melenshitsü.
Lai election nung shilem agitsü lemtetba ajanga Manipur yimten yimsüsüba nung temelenshi tulu ka adoktsü, ta parnokisa ashi.
Imphal airport anasa Malom tesem nung aliba bus anendak tesem ka nung Assam Rifles sepaitemi civilian 10 kahsetba sülen November 2, 2000 nungi Irom Sharmila-i Manipur nungi AFSPA agienang ta takhangba agütsü lumitsü tenzük.
November 5, 2000 nü la apu aser November 21, 2000 nungi la mesüdaktsütsü atema ketdangsertemi tashiyim agi tenilen nungi chiyungtsü agütsütsü tenzük.

You must be logged in to post a comment Login