Küm 2100 tejen nisung ret ka ngutet

antikythera-shipwreckNew York, September 20 (Agencies) : Antikythera asetkong nung meküpokba aliba rong ka nung aliba osettem agitetba mapang nisung teret ka angu. Iba rong ya akhi mapang tsükokba rong rongnung tulutiba lir aser tang nisung ret ngutetba ajanga küm 2100 tejaklen aliba nisungtem indang tali jangjatsü, ta bushisüngdangertemi ashi.
Iba rong ya Aegean Sea nung Antikythera asetkong, Greece nung lir aser ibai chiyungtsü abenba rong ka asü südi ta bilemer.
Hellenic Ministry of Culture & Sports aser Woods Hole Oceanographic Institution (WHOI), US nungi archaeologists aser technical nung mongintemi anir iba rong nung aliba oset agitetdang nisung indang tekolak ret ka nung teküm ret aser tepu dena aser tetsüng o teben ret den tenaret aser tanga tereta kar nguteta lir.
“Antikythera nung tsükokba rong ngutetba ajanga onoki tesüiba mapang iba rong anir aser rong nung alirtem jangjatettsü,” ta WHOI nungi Foley-i sangdong ka ajanga metetdaktsü.
Antikythera nung tsükokba rong ya Greece nunger sponge diver temi 1900 küm mezüng ngutet. Iba rongnung marble statues aser antiquities aika den Antikythera Mechanism (alima nung mezüng computer) dena lir.
August 31, 2016 nü ngutetba, nisung teret ya DNA inyakyim tenzüker mezüng alemli rong tsükokba nungi ngutetba teret lir.
Tesüiba mapang indang terettem nungi DNA bushisüngdanger mongin, Natural History Museum of Denmark, Copenhagen nungi Hannes Schroeder-i iba teret asadangtsü atema Greece nunger dang nungi temelaba meshidar.
Tang nguteta aliba teret nung DNA peria alinungbo iba rong nung aliba nisungtemji kechi kin aser kong nungi item ajakji meteta akümtsü.
“Ajak liaka iba teret ya tzü telung nung küm 2000 tashi shirepa moi alibaji kanga tesüngmangtsüka lir,” ta Schroeder-i ashi.

You must be logged in to post a comment Login