Ladigarh aser Zangtham nung re-poll asütsü akok ; Election Secretariat dangi ken o 16 arua lir

Ladigarh aser Zangtham nung re-poll asütsü akok ; Election Secretariat dangi ken o 16 arua lir

Chief Minister T.R. Zeliang (achiji) den par kinungertem Jalukie nung polling station kima vote agütsütsü atema tarensena noktaka alidang agiba noksa angur.

Dimapur, Tsüklai 27 (TYO): 13 buba Nagaland Assembly indang nomination asüba tatemba anogo tashi nung nisung 11,76,432 tashi electoral roll nung züluoka liasü. Iba ya Assembly menden 59 atema polling station 2156 kübok liasü.
Nagaland kübok polling station 2156 aliba nungi 1062 ji critical, 530 ji vulnerable aser 564 ji normal ta züngok.
Tang tashi nung Ladigarh aser Zangtham nung dang re-poll agitsü akok saka iba telemtetbaji asüng poll documents reprangba sülen ang agitsü, ta CEO Nagaland, Abhijit Sinha-i ashi.
Political party balalai Election Secretariat dangi ken o 16 tashi benokogo aser parnoki polling station 16 nung re-poll asütsü takhangba agüja lir. Item polling station tem nung vote agütsütsü memelaba aser bogus voting asüba atema ken o temji benok, ta Additional CEO N Moa Aier-i osangbener dang ashi.

Tsüklai 27, 2018 nü L-Khel Upper 1, Kohima nung arishi küm 100 tain tantsür Lhouzhii (abelen)-i vote agütsüdang agiba noksa angur.
Tsüklai 27, 2018 nü L-Khel Upper 1, Kohima nung arishi küm 100 tain tantsür Lhouzhii (abelen)-i vote agütsüdang agiba noksa angur.

Ken o temji District Returning Officer tem dangi yokogo aser parnoki asüng official report agütsütsü. Asüngnep 11:00 ako nungi EVMs aser VVPATS tendang reprangtsü aser Metsüremi 3, 2018 anepdang 8:00 ako nungi votes azüngtsü, ta paisa ashi.
13 buba NLA election nung tokteper candidate 195 rongnungi NPF nungi 58, NDPP nungi 39, NPP nungi 25, BJP nungi 20, Congress nungi 18, NCP nungi 6, JD nungi 13, AAP nungi 3, LJP nungi 2 aser Independent 11 lir.
2013 assembly election nung takok angurtemji NPF nungi 38, Congress nungi 8, NCP nungi 4, BJP nungi 1, JD nungi 1 aser Independent 8 liasü.
Ajisüaka, Congress MLA 8 den NCP aser JD MLA ka ka NPF nung adenba ajanga NPF MLA 48 aküm aser NCP-i BJP den ka akümba ajanga parnok MLA 4 liasü.
12 buba NLA nung MLA 26-i pei party toktsür tanga party tem nung dener taküm election nung toktepogo. Iba jagi NPF MLA 29, BJP MLA 3 aser Independent ka dang anüng. Yaküm Rongjui ita asür Kiyanielie Peseyie MLA teinyakdak nung akümli toktsür aoba ajanga Western Angami kübok menden ka tazüng liasü.

You must be logged in to post a comment Login