Imphal, April 16 (Agencies): Manipur nung Joint Action Committee Against Anti-Tribal Bills (JAC-AATB)-i district tasen ka tentettsü atema takhangba agütsür aser ibaji Churachandpur district nungi agiteta ‘Lamka district’ tentettsü atema lir.
Honibarnü sangdong ka nung JAC-AATB-i ashiba agi, Lamka district tentettsü akhangbaji ketdangsübaren nung timtem malitsü atema lir.
“Lisopurtemi tasürtem atema mang ayimba mapang ka nung aser külen JAC-AATB-i pei sasa liyonga aotsü atema raraba mapang, taoba Congress sorkari shinga dena asüngdangya mesüi kounung nung district tasen 7 tentet. Iba ya lisopur tsüngda telemsa adokdaktsütsü atema liasü” ta sangdong nungsa metetdaktsü.
“JAC pusemba kin/telok kar mesüzüktsü atema parnoki iba mapa ya inyak. Manipur nung sorkar taseni iba ken o atema ajaki mulunga telemtetba ka agitsü jangraba metetdaktsüogo aser iba jagi JAC-AATB-i hopta ka tsüngda lisopur telok balala den ajurutepa asüngdangyaogo aser iba nung March 28, 2017 nü public senden ka amenba dena lir” ta JAC-AATB sangdong nungsa metetdaktsü.
Kin aser telok balala dang nungi tebilembantem lemsatepba sülen Charter of Demands ka renem aser ibaji JAC aser kin/telok lennirtemi mulunga agizükogo. Mulunga agzizükertemji JAC pusema nungiter lir aser parnokji Mizo People Convention, United Zou Organization, Simte Tribe Council, Tedim Chin Union aser Young Paite Association lir. April 2, 2017 nü Charter of Demands ji Chief Minister Pu N. Biren Singh nem agütsü, ta parnokisa ashi.
April 7, 2017 nü Chief Minister aser par cabinet den ajurutepa senden amendang Charter of Demands agütsü aser idangjibo Chief Minister-i takhangbatem mulunga agizük aser April 10, 2017 nü ajurutepa Memorandum of Understanding (MoU) atema jembiteptsü ashi. Ajisüaka, April 10 nü Manipur sorkari telatetba kar ashi aser itemji JAC-i takhangba agütsüba onük kar anema liasü, ta JAC-AATB-isa metetdaktsü.
Sorkarisa August 31 (Tribal Unity Day) ji state nung general holiday sangdongtsü memulung. Manipur nung tang BJP-i aniba sorkari district tasen tenet tentetba meyipa agitsü atema tebilemba mali ta sayur aser iba atema JAC-i district tem indang arrtsü khen meyipa reprangshimtsü aser nüngdakba tesemtem nung district tasen kar tentettsü atema akhanger, ta parnokisa ashi.
Manipur nung Khristan lisopurtemi tasür nem akhüm agüja mang aremer, saka tribal tem anema bill asem benoka aliba meyipa magi tashi, tribal mang 8 maremtsü, ta JAC-AATB-isa metetdaktsü.
You must be logged in to post a comment Login