March 2018 matongdang Nagaland assembly election agitsü: ECI

Telok anaprongi ashiba angadangba sülen ang NPF indang ken o bentettsü

Mongulbarnü CEC A K Joti den Election Commission of India ketdangsertem aser CEO Nagaland Abhijit Sinha nungertem agiba noksa angur.
Mongulbarnü CEC A K Joti den Election Commission of India ketdangsertem aser CEO Nagaland Abhijit Sinha nungertem agiba noksa angur.

Kohima, November 28 (TYO): Nagaland nung State Assembly election ji mapang lateta aliba ama dang agitsü, ta Election Commission of India (ECI)-i metetdaktsü.
Mongulbarnü Chief Election Commissioner (CEC) A K Joti den Election Commissioner tem- O. P. Rawat aser Sunil Aorora, Deputy Election Commissioner Sudeep Jain aser Director General Dilip Sharma nungertemi Kohima nung osangbener den jembidang iba osang ya metetdaktsü.
Assembly kümsük metembang yonga Election Commission-i ita trok jelia general elections agitsü tashi lir. Ajisüaka, Nagaland nungbo mapang shitak nungdang agitsü aser elections timi agitsü atema mapa inyakba reprangshimtsü atema Commission-i state semdanger, ta A K Joti-i osangbener dang ashi.
“Nagaland Assembly indang kümsükji March 13, 2018 nü tembangtsü aser iba anogo matongdang elections agitsü” ta paisa shisem.
Election Commission-i Nagaland nung alirtem indang taginüba meteta lir mali aser State sorkaria nenok dang election masü telemtetba ka aginür ta shir lira, State elections magidang Naga yimten latettsü asü koda ta osangbener asüngdangdang, Joti-i onok den itemji kecha melemsatep ta langzü.
“Onoki Chief Minister den majurutep aser sorkaria item onük onok den melemsatep” ta paisa shisem.
Nagaland nung registered political party ajak aser parnok rongnung NPF telok anaprongla telok balala ama senden nung denogo, ta Joti-isa metetdaktsü.
Naga People’s Front (NPF) sasep nung Shurhozelie Liezietsu aser Neiphiu Rio naprongi aniba teloktemi parnok party kibur aser election tamaitsü noksaji parnok meyong ta ashiba atema osangbenerisa asüngdangdang, “onok dangi telok anaprongi shiditem züluogo aser iba ya temzüng ajanga lemtettsüba onük ka lir. Telok anaprong indang tebilembatem angadangba sülen ang telemtetba ka agitsü” ta Chief Election Commissioner (CEC)-isa langzü.
ECI telok ya sangküm State Assembly Election agitsü aliba atema Poll Preparedness reprangshimtsü atema yashi nung anogo ananü Kohima nung amunger.
Anogo ananü Nagaland semdangdang Commission-i recognised political party ajak den, Chief Secretary, Deputy Commissioner tem aser Superintendent of Police tem den senden balala menogo aser iba mapang State Elections dak sendakba onüktem benoka lemsatep.
Yimten telok balala den ajurutepa sendentem amendang, Commission-i yokba election observer temji mapa nung jeretperet asütsüla aser ken o benokbatem asoshi teinyaktsü tim inyaktsüla ta yimten teloktemi onok dang shiogo, ta Joti-isa ashi.
Talisa election observer temji English jembirtem asütsüla kechiyong Hindi jembirtem aruba ajanga tetsüngda adoker ta yimten teloktemi tebilemba lemsatep, ta paisa shisem.
Candidate temi affidavits tiyazü agütsüba atema nübortemi okadak ken o benoka inyakba indang tesayuba agütsütsüla aser telungpurtem prangpong-injang bener senzüba nokdangtsüla kechiyong khenkhen parnoki candidate tem yaritsü atema vote agütsür/pusemertem amokmerener, ta BJP, NPCC, NPF telok ana, JDU aser NCP dena yimten teloktemi ECI dang ashi.
Polling station tem nung political agent-i vote agütsürtem amokmerenba mita reprangtsü aser ibaji atalokra, Commission-i re-poll asütsü atema telemtetba agitsü, ta Joti-isa ashi.
Yimten teloktemi booth capturing aser proxy voting azüoktsü aser sen amshiba kanga junga mita reprangtsü ashiba den yimtem teloktemi sen lalushibonga amshiba azüoktsü atema ECI telok dang ashi.
Nagaland indang electoral roll nung tang vote agütsür ajak agi nisung lakh 11.63 züluoka lir. Vote agütsürtem rongnung tebur lakh 5.89 lakh aser tetsür lakh 5.74 lir aser third gender purbo ka danga mali. Nagaland nung polling station 2194 lir aser polling station ajak nung voter assistance booth lapoktsü ta CEC Joti-isa metetdaktsü.
Nagaland kübok Assembly Constituency 60 prongla nung aliba polling stations nung EVM den VVPATs amshitsü ta paisa shisem.
ECI-i state sorkar dang election duty atema mapa lemzüktsüba polling staff, CAPF aser police force nem cashless treatment facility agütsütsü atema mapa inyaktsü tetuyuba agütsü. Iba den külemi kodamasüba tensa ajurudang amshitsü atema air ambulance renemtsü shisem.
Prangpong abenba telungpurtem azüoka election timi agitsü asoshi Commission-i ceasefire ground rules sülen anidaktsü atema tetuyuba agütsüogo. Iba asoshi Assam Rifles-i Myanmar den arrtsülen kanga junga nüka mittsü, ta ECI-isa metetdaktsü.
Election agiba piyong Nagaland nung police check post ajak webcasting/videography 24×7 kübok alitsü, ta CEC Joti-i osangbener dang ashi.
ECI-i election nung sen endokba mita reprangtsü atema expenditure observers (expenditure sensitive constituencies dena) peria yoktsü aser parnok den Income Tax ketdangsertem mapa lemzüktsütsü, ta paisa ashi.
Nagaland nung sen, yi, mozü aser tanga sempettem amshiba mittsü atema flying squads 180 (constituency 3 shia ka) aser static surveillance team 94 tenteta mapa inyaktsü. Bank ajanga sen amshiba inyakyim mita reprangtsü aser taitsü aketba sen belenba inyakyim nokdangtsü. Maneni, Dimapur Airport nung Income Tax indang Air Intelligence Unit tem mapa lemzüktsütsü, ta CEC-isa metetdaktsü.

You must be logged in to post a comment Login