Qian’an, March 29 (Agencies): India’er tetsür tsüngteper, M C Mary Kom aser Shiva Thapa nati takok ngua tang tasayadak Asian Olympic Qualifying Tournament semifinal asayatsü jenjang tanü, Mongolbar nü ajangzükogo.
Külem sensopur, L Devendro Singh-ia quarterfinal asaya koka semifinal-i aiba osang jangjaogo.
Tanü takok anguba sülen par asemprongi bronze medal agizüktsü jenjang ngugo saka taküm August ita asayatsü ayongba Rio Olympics nung shilem agitsü temeten angutsü atema parnoki final nung shilem agitsü jenjang angutsü nungdaka lir.
Taoba mapang world champion 5 ben tashi akümla, temang touzük seret 51 taret Kom-i points 3-0 agi Philippines tsür, Nesthy Petecio madak quarterfinal asaya akok.
Olympic bronze medallist, Kom-i China tsür, Ren Cancan den semifinal asayatsü lemzükogo.
World Championship bronze-medallist, temang touzük seret 56 taret Shiva-ia points 2-1 agi Japan nunger Arashi Morisaka quarterfinal asaya nung tsükdaktsü.
Shiva-i Kazakhstan nunger Kairat Yeraliyev den semifinal nung ajuruteptsü. Tan asayamong nung 4 buba jenjang abensang, Devendro-ia Chinese Taipei nunger Po-Wei Tu madak quarterfinal nung takok ngua liasü.
Temang touzük seret 49 taret Devendro-i Philippines nunger Rogen Ladon den semifinal asayatsü lemzükogo. Ajisüaka, taoba Asian champion, L Sarita Devi aser Dheeraj Rangi nati tamakok ajuruba osang jangaogo.
Vietnam tsür, Luu Duyen-i points 2-1 ngua temang touzük seret 60 taret Sarita tsükdaktsü aser Philippines nunger Charly Suarez-i points 3-0 agi seret 60 taret Dheeraj madak takok ngua liasü.
Ano külen, Kom aser India’er Union Public Service Commission (UPSC) nung mezüngbuba tetsür mendenbula, Rose Millian Bathew Kharbuli na nem Doctor of Letters honorary degree Meghalaya kübok Shillong nung tanü agütsüba osang jangjaogo.
India Human Resources Development Minister, Smriti Irani-i North Eastern Hill University (NEHU) tenüng nung Kom o Kharbuli na nem kulikaketji agüja liasü.
Kaketshisatsü sayutsüren, yimsüsütsüren aser lokti tentet nem tajangzük bener arutsüba nüngtem nung Kharbuli nem iba narokümji agütsü aser saisapongtsü shilem temaba jenjang nung ajungkettsüba nüngtem nung Kom nem narokümji agütsüba osang jangjaogo.
You must be logged in to post a comment Login