Naga nunger lokti tentettemi election masü yimtenren onük latetner

Kohima, Aenjeti (January) 25 (TYO) : Tanü Kohima nung Naga nunger tongti tribal tentettem, lokti tentettem aser pressure groups-i ‘election masü saka yimtenren onük latettsü’ takhangba maneni agutsütsü bangjemba den külemi state nung yimtenren party tem danga, Naga nungeri longjemer ola adokbaji angaa State general election nung metokteptsü atema mepishitsü lemtetogo.
Tanü senden ka amenba mapang nung Tsüklai (February) 27 nü state general election matongdang yimtenren onük latettsü atema takhangba agütsütsü lemtet. Tanü iba senden nung Naga nunger tribal tentettem, lokti tentettem, tetsür aser kaketshir tentettem densema tentet 19-i shilem agia aden.
Aenjeti (January) 22 nü Nagaland Joint Christian Forum-i NBCC Platinum Hall, Kohima nung ayongzükba senden nung tentetba Coordination Committee-i tanü iba senden ayonga amen. Iba luden nung züngsem pezü lir
Senden nung mapang talangka o lemtetba sülen, Naga nungeri election magidang yimtenren latettsü atema tsüngchia akhangtsü iba den külemi state nung yimtenren party tem danga election nung shilem magitsü atema ajaki bangjemtsü atema mepishitsü lemteta liasü.
Tang India sorkar aser Naga yimtenren teloktem tsüngda ken o tejembidak nung Naga nunger yimtenren telok ajak adentsüla, ta tangatetba nung parnoki India sorkar aser NSCN-K naprongla dang ceasefire tezüngzüktep raksaa aliba yanglushitsü atema mepishitsü, iba denji külemi Centre sorkar dang NSCN-K telok dang kiralongrar ta ajaba agientsü atema mepishitsü lemteta liasü.
Tribal tentettem aser Naga nunger lokti tentet balala nungi o jembirtem aikati, nübur taginüba ola mangai sorkari elections agitsü atema sangdongba asoshi mepelai jembiogo.
Parnokisa, iba ama kanga tongtibang onük ka melatibo Naga nunger tarutsü teimla tajung mali, ta jembia liasü.
Ano o jembirtem karibo, 1998 küm tatalokba aser tang tensa yabo balaka, anungji Naga nungeri indangindanga election nokdangtsüla, ta jembi.
Parnokisa, 1998 küm atalokba amato mataloktsü atema state nung yimtenren party ajak den tezüngzüktep nung sign asütsüla, ta ashi.
1998 küm Nagaland state assembly election nung Naga nunger lokti tentettemi shilem magitsü atema bangjema liasü, ajisüaka Congress Party den Independent candidates kari shilem agia sorkar akum.
Ano külen yimtenren party temi, Centre nung BJP sorkar tashi nung lir, anungji parnoki pa candidate tem kümzüka election nung tokteptsü atema tenüng agütsüdaktsütsü aser state nung sorkar akumtsü atema parnok tashi ajak amshia inyaktsüa akok, ta tarendakba o jembia liasü.
Iba senden nung state nung aliba yimtenren party pongu- Nagaland Pradesh Congress Committee, National Democratic Peoples’ Party, JD(U), NCP aser Nagaland Congress party tem aden, aser parnokia iba telemtetba melunga agizük. Ano tanü senden nung medenteter Naga People’s Front (NPF) aser par teloktep BJP danga item bangzüng agizüktsü aser yimtenren melatet tashi election nung shilem magitsü atema mepishitsü lemtetogo.
Tanü senden nung adener yimtenren party tem jagi, NPF aser BJP-i temepishibaji magizüki election nung tokteptsü atema tenüng agutsüra parnokia tokteptsüsa akümtsü, ta metetdaktsü.
Naga nunger tentettemisa yaküm December 15 nü Assembly nung bangzüng renembaji agizüker aser Centre danga election magidang yimtenren latettsü akhanger. Parnokisa ruling Parties (NPF aser BJP) dang Assembly nung bangzüng renembaji akhümtsübutsüla aser jembiba ama inyaktsüla, ta metetdaktsü.
Naga nunger tentettemisa Aenjeti (January) 22 nü BJP lenir aser Northeast in charge, Ram Madav-i “Naga yimtenren onük latettsü atema election agitsü” jembiba oji magizüktet.
Parnokisa Naga Tribal Organisations, Civil Societies-i akümba Core Committee ka tentet aser tribal tentet balala nungi Tirtem dang election nung shilem magitsü asü yimtenren melatetdang election agitsü atema melatsü, iba telemtetba agitsü metedaktsü.
Tribal organization ajak nungi Tirtem dak alia Core Committee nungji Naga Hoho, Eastern Nagaland Peoples’ Organisation, Nagaland Tribes Council (NTC), Central NTC, Nagaland Goan Burahs Federation, Naga Mothers Association, Naga Students’ Federation, Eastern Nagaland Women Organisation, Eastern NSF, Against Corruption and Unabated Taxation, Indigenous Minority Tribes Nagaland, United Naga Tribes Association on Border Area, Naga Council Dimapur aser Naga Club lir.
Senden nungsa Core Committee-i election masü saka yimtenren latettsü atema takhangba agütsütsü asoshi ayongzüktsü nungloktsü.
Tanü senden nung adenba tribal organisations rongnung Ao Senden, Chang Khulei Setsang, Chakhesang Public Organisation, Sumi Hoho, Konyak Union, Kuki Ingpi, Yimchungru Tribal Council, Zeliangrong Baudi aser Zeliang People’s Organisation liasü aser tongtibang tentettemji Naga Hoho, ENPO, NTC, CNTC, NGBF, NMA, NSF, ACAUT, IMTN aser UNTABA liasü.

You must be logged in to post a comment Login