Naga yimtenren tekaraba nung latettsü atema inyaker: PM Modi

Naga yimtenren tekaraba nung latettsü atema inyaker: PM Modi

Tsüklai (February) 22, 2018 nü BJP-NNDP teloktep election nüboyim senden nung jembitsü atema Ato kilonser, Narendra Modi, Tuensang tonga arudang pa agizükba noksa nung angur.

Dimapur, Tsüklai 22 (TYO): Tsüklai, 22, 2018 nü Tuensang public ground nung BJP-NNDP teloktep election nüboyim senden nung Ato kilonser, Narendra Modi-i, Naga nunger ajangzüktsü atema pai pa tajungtiba agi Naga yimtenren onük tekaratiba nung latettsü atema inyaker, ta metetdaktsü.
Naga yimtenren onük latettsüji India-i bilema lir, ta shia Ato kilonseri, “Taruba ita ishika tsüngda Nagaland nung aliba nüburtemi Naga yimjung ken o akhümketa agizüktsü imlar, iba atemaji onoki democracy nung tamang akar ajak anioka jembidar,” ta metetdaktsü, ta tanü Media Cell BJP Nagaland-i sangdong ka nung metetdaktsü.
Ato kilonseri, “Naga nunger lokti tentettem aser tanga tentettemi akhangba aser taginüba den nübur ajaki yimjung aginübaji ni meteta lir; Onoki Eastern Nagaland nung lokti tentettem den-a jembidar,” ta metetdaktsü.
Pai ashiba agi, linük yangerba tsütsü lenla balala nung Naga nungeri shilem tajung agia inyakogo; Naga nunger libaliru aser akhümketji akhümtsübutsü.
Kasa sentong nung Ato kilonser-isa Centre nung BJP-i aniba sorkari tesüiba küm pezü nung Northeast aser Nagaland nung terenlok mapa balala inyakba metetdaktsü.
Modi-i, ‘Act East Policy’ dak alia sorkari mapatong tasen “Transformation by Transportation” benokogo aser NE tesem nung power, telecom aser gari lenmangtem densema infrastructure terenlok atema ‘NE Special Infrastructure Development’ scheme tenzüka inyaker, ta metetdaktsü.
Paisa, tesüiba küm pezü tsüngda Nagaland nung National highways kilometer 1,000 aliba nungi kilometer 1,500 kümtsüogo aser item lenmang yanglutsü atema sen crore 6,000 lemzüktsüogo, aser maneni gari lenmang tajungba yanglutsü atema taruba küm 4-5 tsüngda ano sen tali 10,000 crores indoktsü, ta metetdaktsü.
Centre-isa railway connectivity tasen atema sen crore 5,500 lemzüktsüogo, aser iba nungji Dimapur-Kohima rail line atema sen crore 3,000 lemzüktsüba densema lir; iba dak alia Dimapur-Shillong flight connectivity atema sorkari sentong yanglua inyakdar, ta paisa metetdaktsü.
Power sector dak sendakba nung pai, sate nung yimtsüng ajak nung power supply atema tesüiba küm asem tsüngda Centre-i sen crore 800 lemzüktsüogo, Kohima smart city atema sen crore 1,800, housing atema sen crore 160 aser healthcare atema sen crore 400 lemzüktsüogo, ta metetdaktsü.
Ano state nung “Clean Election” atema Naga nunger lokti tentet balalai inyakba atema Modi-i tenüngsang agutsü.
Sorkar tashitait ka tentettsü atema BJP-NDPP teloktep nem vote agüjang, ta Naga nunger dang mepishia Modi-i, gol ana (state nung BJP-NDPP sorkar aser Centre nung BJP sorkar) ya ajanga Nagaland nung terenlok tulu angutsü, ta ashi.
Kasa sentong nung Lok Sabha MP aser BJP-NDPP teloktep nungi chief minister candidate, Neiphiu Rio-i, teloktep tasenji ajanga Naga nunger ajangzüktsü, ta ashi.
Iba senden ya State BJP Tir, Visasolie Lhoungu leniba nung agia liasü.
Ato kilonser tonga marudang Minister of State for Home, Kiren Rijiju den Tuensang nung BJP aser NDPP candidates- Rakhila (BJP), Imtilemba Sangtam (BJP), Mangko Chang (NDDP), CM Chang (NDPP), Haying (BJP) aser Tushi Wungtung (NDPP) nungeria jembia liasü. Iba senden nung BJP Candidate Pangyuh Phom (Longleng) aser Kashiho Sangtam (Seyochung-Sitimi) nata aden.
Tanü iba senden nung nisung 10,000 dak tema adenshi, aser lokti tulu ngur Ato kilonser, Modi-i, lokti tulu adenshiba ajanga pa pela agizükba aser pa dang temeim sayuba jangjar, ta ashi.

You must be logged in to post a comment Login