Nagaland Angh-i NEC 66 buba Plenary nung o jembi

Nagaland Angh-i NEC 66 buba Plenary nung o jembi

New Delhi nung North East Council (NEC) indang 66 buba Plenary nung Nagaland Angh, P.B Acharya-i o jembidang agiba noksa ka angur.

Dimapur, June 2 (TYO): Nagaland Angh, P.B. Acharya-i May 29, 2017 nü North Eastern Council (NEC) 66 buba Plenary nung o jembi.
1971 küm nungi North East Council ajanga northeast nung terenlok mapa dak sendakba onüktem benoka olemtepyonga arur, ta Acharya-i ashi.
Nagaland Angh-i lisopurtem sobaliba, kaket keno, yimyatsüya aser maitsü wazüka aser kümzüka ayutsü atema pai mapa inyakbatem indang osang lemsatep aser paisa NEC ya NAMASTE ta nüngja melentsü asoshi tebilemba benok, ta PRO to Governor sangdong ka nung metetdaktsü.
NAMASTE nung North Eastern State ajak indang tenüng densema lir, ta pai ashi.
Nagaland nung Medical College lapoktsü atema olen ka lemsatepdang, Acharya-i “State sorkari Phriebagie, Kohima nung ali acre 40.251 alizükogo aser iba nung Administrative block, Academic, Hostel complex tem yanglutsü. Ministry of Health & FW-i District Hospital nungi New Medical College ajungkettsü atema sen crore 189.00 agütsütsü mulungogo” ta ashi.
“India sorkari iba mapa atema sen crore 52.50 agüja mapa inyak tenzükogo aser sen crore 500 endoka yipden 500 aliba Mozüki den staff quarters aser osettsüttem alitsü atema NEC kübok tebilemba benokogo. Iba nung sen crore 233.76 ji yipden 500 aliba Teaching Hospital den staff quarters atema aser sen crore 266.24 ji osettsüttem atema lir,” ta paisa metetdaktsü.
Angh Acharya-i India sorkari Kolkata adena Dimapur nungi Delhi tashi Air India aser Indigo tayimtsütem senzütsü melaba atema pelaba metetdaktsü aser paisa Air India dang Dimapur nungi Delhi tashi hopta nung anogo 6 senzüba nungi anogo 7 senzütsü mepishia ashi.
Paisa, Dimapur nungi Guwahati/Imphal tashi tayimtsü mali anungji NEC-i Ministry of Civil Aviation dang Guwahati-Imphal lenmang nung Dimapur dendaktsütsü atema asüngdangang ta mepishia metetdaktsü.
Northeast nung skill development indang jembidang, Acharya-i NEC dang Regional Plan den liromedema skill development indang maparen inyaktsü aser university ajak nung skill development sayutsü atema tebilemba ka lemsatep.
Mozü mamshii tsünüsenbongtsü ajungkettsü atema NEC-i “Make in Northeast” brand ka tenzüktsü aser iba atema Sikkim nungi ajizüka scheme tajung ka tenzüktsü paisa metetdaktsü.
Act East Policy nung NEC indang Regional Plan nung flight connectivity dang shia lir saka India aser South East Asian linüktem tsüngda air connectivity den külemi road & rail connection alitsüla, ta Acharya-isa metetdaktsü.
India-i nüjiso anguba sülen küm ka lir, 1948 Summer Olympics nung Dr. T. Ao captain sür India National football team-i asaya aser India nunger telok atema pai linük wako amer shilem agi. NEC ketdangsüba kübok 2010 nungi NE State tem nung “Dr. T. Ao Memorial Football Tournament” asayayonga arudar, iba atema Nagaland-i NEC indang Regional Plan kübok Dr. T. Ao Football Academy lapoktsü atema asüngdangogo, ta paisa shisem.
Nagaland nung sobaliba takar asübayong sübosolemtsü aser teka agi yangluba osettem aika lir aser South-east Asian linüktem dangi readymade apparel, handlooms, handicrafts & textile products shishilembatettsü. Anungji, NEC iba dak sendakba nung temulung agüja NE state tem nung traditional industry ajungkettsüla. Maneni, Education, Health, Agriculture Sector amala nung Private Public Partnership ajungmesotsüla.
Nagaland nung Medical College tasen atema Medical Science University of Mangalore, Nitte University-i Private Public Partnership nung yariteptsü nangzükogo aser Vice Chancellor, Registrar aser tanga tongti ketdangsertemi Nagaland semdangogo, ta Angh-isa shisem.

You must be logged in to post a comment Login