Nagaland Chief Secretary-i Biodiversity Peace Corridor sayatsü

Dimapur, Metsüremi/March 09 (TYO): Noklak kübok Myanmar den arrtsüa aliba Choklangan yimtsüng nung Chief Secretary & Finance Commissioner, Temjen Toy-i Biodiversity Peace Corridor ka March 09, 2020 nü sayatsü. Kasa sentong nungsa Composite Education Model kübok school ki tasen ka semzüka liasü.
Iba peace corridor atema arem kibur 10-i akhi senmang arem ya biodiversity conservative area amenoktsü asoshi tenla agütsü aser 2019 küm April 18 nü tezüngzüktep agitepa liasü. Iba sülen yangji shikariba aser süng atsüngba anen. Iba tezüngzüktep agirtemi Biodiversity Conservation Area ozüng sülen anidaktsü aser busemtsü mulungtep.
Iba sentong nung tetushi tesemdanger Temjen Toy-i jembiba mapang nüburtem lungjemer arem wazüka ayuba aser school ki yangluba nung shilem balala agiba asoshi pelaba lemsatep. Iba yimtsüng yagi sorkar nem memorandum kata agüja meliaka pa meina aruba sorkar ketdangsertemi yimtsüng nung nüngdakbatem ajiteter alitsü südi aser nüburtem asoshi tajungtiba inyaktsü imlar, ta Toy-i ashi.
Yimtsüng ya tesem tezülen liaka iba yimtsüng nungi lenir aser ketdangser tejangja adokogo, ta paisa ashi.
Iba sentong nung Principal Secretary, SCERT and School Education, Menukhol John ya alakteta jaoker liasü aser pai ‘Values and Prospect in Community Participation’ onük nung ajemdaker jembi.
Y. Nuklu Phom ajanga Peace Corridor aser iba roadmap indang rasaa ashi. Nuklu Phom-i ashiba agi, yimjung ya nisung meimchir tsüngda dang masü saka arem aser yangji taküm aliba shiruru, ozüsangnu, süngdong-lidong aser tzü-mopungtem dena alitsüla. Tajemzük tia nung aliba nüburtem asoshi süoki iba bilemba Chief Secretary ka aliba ya State asoshi tia taka lir aser pa lenisüba kübok Nagaland nung temelenshi tajung arutsü imlar, ta paisa ashi.
Iba sentong nung Deputy Commissioner, Tuensang aser Choklangan Village Council chairman natia o jembia liasü.
Iba sentong nung Chief Secretary meina DGP, John Longkumer, Commissioner & Secretary, Y. Kikheto Sema IAS aser department balala nungi lenirtem oa dena liasü.

You must be logged in to post a comment Login