Nagaland Congress-i Naga yimten latettsü mepishir

Kohima, February 26 (TYO): Hokolbarnü Nagaland Pradesh Congress Committee (NPCC)-i India sorkar dang Naga yimten teloktem den olemtep tembanger süra yimten latettsüla ta mepishia metetdaktsüogo.
Tanü Congress Bhavan nung NPCC Extended Executive Committee senden amendang onük 6 bangzüngtepba sülen iba osang ya metetdaktsü.
“Nagaland Governor aser Centre indang Interlocutor for Naga peace talks R N Ravi-i State Assembly nung olemtep tembangogo ta sangoktsüogo aser iba jagi onoki India sorkar dang mepshitsü lemtet” ta K Therie-i ashi.
India sorkar aser Naga yimten teloktemi “One Solution” atema jembiteptsü Assembly-i bangzüngtepba aitsür, ta paisa metetdaktsü.
“Nagaland Governor-i olemtep tembangogo ta ashir nung kodaser State Assembly-i maneni olemteptsü jembir? Olemtep tembangogo aser iba nung sendaktepa alir ajaki telemtetba agitsüla ta molunga agizükogo, anungji India sorkari tekaratiba nung telemtetba agitsüla” ta K Therie-isa ashi.
India sorkari Nagaland nung alirtem nem kuli agütsütsüla. Olemtep tembanger süra, telemtetba ka agitsüla. District 12 nungi Congress lenirtemi tekaratiba nung telemtetba agitsüka ta bangzüngtepogo. Külen, Naga kin 14, Nagaland Gaon Burahs Federation aser tongtipang NGO temi ajaki agizüktettsüsa telemtetba agitsü shiogo, ta Therie-isa metetdaktsü.
“NSCN(IM) den Framework Agreement aser Naga National Political Groups 7 den Agreed Position nung sign sütepogo. Tesüiba küm 24 tashi olemtepa arudang Adino Phizo-i aniba Naga National Council dak alaka tanga telok ajak denogo” ta paisa shisem.
“Prime Minister Narendra Modi-i August 2015 nung Framework Agreement sign asüba sülen Naga yimten tebilemtsü angatettepogo ta metetdaktsü. Külen, September 2019 nung parnoki October 31, 2019 nü olemtep tembangtsü ta ashi. Naga nunger den kwiben tiyazü jembitsü mesüra ashioktsütsü?” ta Therie-isa asüngdang.
Nagaland Assembly resolution nung Naga nunger aliba tesemtem ka akümtsüba onük maden anungji iba iba resolution nung shia aliba ama ‘one solution’ mengutettsü, ta paisa ashi.
“Nagaland state sorkar ya Nagaland anemertem kümogo. Parnok ya Nagaland atema inyakertem masü. NNPGs 7 indang Working Committee-i Centre den Agreed Position inyaktsü molunger saka state sorkari ibaji maginür. Anungji, Assembly resolution ya Naga yimten latetba atema tetsükdaktsü ka asütsü. Iba sorkar atsüngdokba ajanga dang telemtetba agitettsü. Telemtetba ka agitsü atema küm 24 tashi olemtepa arubaji teperi” ta K Therie-isa ashi.
EVMs MELENA BALLOT PAPERS AMSHITSÜLA:
Tanü NPCC Extended Executive Committee senden nungsa state election nung ballot paper inyakyim tenzüktsü bangzüngtep ta NPCC tirisa ashi.
Nübortemi Electronic Voting Machines (EVMs) nung temolung malemer. Nagaland nung political party ajak aser sorkari Constitution nung Article 328 agizüktsü aser State Assembly nung ballot papers amshitsü atema ozüng yanglutsü mepishir” ta paisa metetdaktsü.
“Company anati EVMs lakh 38 den timba yanglu saka Election Commission of India (ECI)-i EVMs lakh 19 dang angu ta RTI report ka ajanga shiogo, süra EVMs lakh 19 ji kong lir?” ta Therie-isa asüngdang.
Gari aser school compounds nung EVMs angubaji tebilemtsü tulu ka lir. Anungji election nung EVMs melena ballot system amshitsüla, ta paisa ashi.
“Centre nung BJP-i parnoki takok angutsü atema EVMs mamshir ta süra, ballot paper amshitsü molunga agizüktsüla. Saka parnoki EVMs ajanga takok angur süra, ballot paper amshitsü magizüktsü” ta paisa metetdaktsü.
SARFAESI ACT, 2002 MAPA KÜMA TENZÜKTSÜLA:
Nagaland nung Nagaland Land Revenue and Regulation Act of 2002 den külemi Securitisation and Reconstruction of Financial Assets and Enforcement of Securities Interest (SARFAESI) Act, 2002 mapa küma inyaktsüla, ta NPCC tir Therie-isa metetdaktsü.
NPCC Extended Executive senden nungsa AICC dang Save Democracy & Save India alizüng atema State aser Union Territory ajak den mapa inyaktsü ayongzüktsü lemtet.
Parnokisa State sorkar dang SARFAESI Act 2002 indang tajangzük mangu tashi entrepreneurs-i loan agiba nung yariteptsü, Farm laws 3 anema aluyimertemi lungkak aitba pusema nungittsü aser Nagaland sorkar dang state nung aluyimertem asoshi MSP den APMCs mapa küma inyaktsü ayongzüktsü telemtetbatem agiogo.

You must be logged in to post a comment Login