Nagaland Governor-i yimten latettsü atema merangtsü ayongzük

Nagaland Governor-i yimten latettsü atema merangtsü ayongzük

February 12, 2021 nü 13 buba Nagaland Legislative Assembly indang Session Tenetbuba nung Governor, R.N. Ravi-i o jembiba angur.

Kohima, February 12 (TYO): Centre aser Naga yimten teloktem tsüngda olemtep tembangogo aser tatembang telemtetba ka agitsü atema merangtsü nüngdaker, ta Hokolbarnü Governor R.N Ravi-i ashi.
Nagaland Assembly indang Budget session 2021-22 tenzükba anogo nung Governor-i MLA tem den jembiba iba ya metetdaktsü.
“Iba onük atema October 15, 2020 nü state sorkari Kohima nung otsüsütsü senden ka ayonga amen. Iba senden nung Kin Hohotem, civil society teloktem, political party tem aser loktiliba nung telok balala adenshia Naga Yimten Tebilemtsü atema jembiogo. Senden nung adenertemi onük tenet aliba bangzüng ka agizük aser ibaji Naga Yimten Tebilemtsü atema telemtetba ka dang alitsüla ta asüba akangshitep” ta RN Ravi-isa ashi.
December 18 nü Chief Minister Neiphiu Rio aser Leader of Opposition T. R. Zeliang nati külem sangdong ka nung Prime Minister Narendra Modi aser Union Home Minister Amit Shah nati anir India sorkari yimjung olemtep kanga junga inyakba atema tenüngsang agütsü. Tenatisa Naga yimten telok ajak dang putepshiba, temolung lemtep aser angatetteptsü tangatetba nung longjemtsü ayongzüka liasü, ta paisa metetdaktsü.
Chief Minister aser Leader of Opposition naprongi maneni Naga nunger putiotsü balaka aser maitsü nung ajemdaker yimten latetba mapa meranga inyaktsü nangzükogo, ta Governor-isa ashi.
“Nagaland nung law & order tensa junga dang süiogo. Tesem kar nung timtem kar ajuru saka administration aser police-i mapang shitak nung azüokogo” ta paisa ashi.
Dzukou valley nung tawa morok mi lendong atalokdang state, Central agencies aser civil society teloktemi longjemer kanga dang takok ngua mapa inyakogo. Tarutsü nung ibala mesükba lendong majurutsü atema sorkari sentong tajung kar renemdar, ta Governor Ravi-isa ashi.
Covid wara ajanga rongsenkettsüng tsütsü timtem bentsür aruba aser tangalen mapa inyaker aika meyipa aruba khurettem atema Chief Minister-i anir Strategic Committee for Economic Affairska tentet. Iba sülen mongin nisungtem dena Core Group ka tentetba sülen parnoki Convergence Action Plan ka renemogo, ta paisa metetdaktsü.
Sorkari health care, education, youth resources & sports indang facility tajungba kümdaktsütsü atema mapa inyaker aser kasa mapang nung lanurtem re-skilling aser mapa ngudaktsütsü atema inyaker, ta paisa shisem.
Iba atema Department of Employment, Skill Development & Entrepreneurship-i Nagaland Job Links Portal aser MOBILE SKILL MORUNG lapoktsüogo, ta Ravi-isa ashi.
Maneni, Investment and Development Authority of Nagaland (IDAN)-ia ‘Yellow Chain’ lapoktsüogo aser iba ajanga shishilembartemi online ajanga mapa inyaktsü maongka agütsür.
“Wara ajuruba mapang Department of School Education-i kaketshirtem timtem mesüdaktsütsü atema May 2020 nungi Online Digital Education tenzükba atema tenüngsang agütsür. SoSE-isa Online Students Evaluation Portal, Online School Monitoring System, Teacher’s APP aser Teachers’ Online Transfer Portal lapoktsüba ajanga state ajungalen teaching-learning maparen inyaka arudar” ta Governor-isa metetdaktsü.
Nagaland nung Coal, Limestone, Magnetite, Oil & Natural Gas & Building amala mineral resources aika moaja lir aser iba atema Geology & Mining Department-i National Mineral Resource classification and Reporting system nung aliba ama mapa inyakdar, ta paisa ashi.
“Ozü sorkari Nagaland kübok tangar memenepba tesemtem ajak advanced & developed tesemtem den kasa kümdaktsütsü atema tenangzükba agia mapa inyaker. Külen, Tourism Department-i state nung tourism industry asentenshidaktsütsü atema sentong aika renemogo” ta Ravi-isa shisem.
“COVID-19 wara ajanga rongsenkettsüng nung timtem tulu ajuru aser iba ajanga revenue generation aser receipt nung kongshi. Union budget nung Union Taxes & Duties Rs. 4,493.37 crores Nagaland-i lemzüktsüba nungi tangbo Rs. 3,151.38 crores shi ka dang asadangteta lir. Iba denji külemi state indang revenue nunga kanga mejungi kongshiogo” ta Governor-isa metetdaktsü.
Centre aser State nung revenue akoksaba ajiteta ozü sorkari Non-Development aser Development Outlay kübok senotsü endokba aika 15% pro-rata ajemogo, ta paisa ashi.
Nagaland stste sorkari Centre sorkar den liromedema Dearness Allowance aser Dearness Relief indang mezüng instalment asem sotogo aser nisung tasen meshimoktsü aser gari tasentem malitsü tenokdangba agütsüogo, ta RN Ravi-isa shisem.
“Covid-19 wara ajanga takoksa bentsür aruba nungi kümzüka alitsü aser ano state senotsü tsütsü takoksa kanga melidaktsütsü atema item mapa inyak” ta paisa metetdaktsü.

You must be logged in to post a comment Login