Nagaland küm 55 jungogo

Dimapur, Luchii (December) 1 (TYO): December 1, 2018 nü Secretariat Plaza, Kohima nung Nagaland state kümer küm 55 ajungba anogo amung.
Tanü Nagaland chief minister Neiphiu Rio-i Nagaland state kümteteri bendanga agütsüba aser mapa inyakbatem bilemteta tetushi agütsü.
1866 küm British nungeri Samaguting (Chumukedima) headquarters sür Naga Hills district kümtet. Iba sülen 1876 nung headquarters ji Wokha-i belen aser tatemsa 1878 küm Kohima-i belen, ta Rio-i ashi.
1918 küm Naga Club tentet aser parnoki January 10, 1929 nü Simon Commission nem memorandum ka agütsüba nung British India-i temelenshi bener arutsü atema inyakba maparen nung Naga nunger medendaktsütsü atema takhangba agütsü, ta paisa shisem.
Iba yimten tebilemtsü angatetteptsü atema mezüng 1960 nung India sorkar aser Naga People’s Convention tsüngda 16 Point agreement sign asü aser February 18, 1961 nü taoba Assam Governor General Shrinagesh-i Nagaland indang interim body sayatsü, ta Rio-i metetdaktsü.
Iba sülen August 28, 1962 nü parliament-i constitution 13th Amendment act 1962 agizük aser Nagaland ya India nung state 16 buba akümtsü asoshi September 4, 1962 nü President-i Nagaland bill 1962 mulunga agizük, ta paisa shisem.
December 1, 1963 anedpang India President Dr. S. Radhakrishnan-i Nagaland state semzüktsü, ta Rio-i ashi.
State anguba sülen Naga yimten teloktem aser India sepaitem tsüngda raraba manen aser iba ajanga tapayutsü taküm aika sama. India sorkari Naga nunger putiotsü khenyongi balaka aser iba ya yimten olemtep ajanga ang latettsü akok ta agizük. Naga National Political Groups (NNPGs)-i yimjung olemtep nung adenba atema kanga pelar, ta paisa metetdaktsü.
May 11, 2018 nü Political Affairs Committee (PAC) den PDA MLA temi Naga tribal Hoho aser civil society organization tem den külem senden ka amen aser idangji Naga yimten teloktem dang yimjung olemtep nung adentsü atema ayongzüktsü lemtet. People’s Democratic Alliance (PDA) sorkari Indo Naga yimten tebilemtsü nung yariteptsü aser tatembang telemtetba ka agitsü atema mapa inyakba mapang, state renlokdaktsütsü asoshi mapa inyaktsü, ta Rio-isa ashi.
Onoki telemtetba tongti ka agiba nung VIP sobaliba agienba ya lir aser onoki tashishitsü melii sorkar ketdangsütsü meranger. Tanü sorkar department ajak indang website lapoka lir aser sorkar atema tongtipang mapa kaji lenmang tajung agütsütsü atema lir. Kohima aser Dimapur nung dang masü saka district headquarters ajak nung lenmang yanglutsü, ta chief minister-isa ashi.
Sorkarisa tourism ajungkettsü atema lisopur benjung ajak den külemi district tem nug Mini Hornbill festival ayongzüka amunger. November 9, 2018 nü Kiphire indang Aspirational District atema cabinet senden ka amen aser idangji tanüngba district 10 nung Aspirational Block ka ka shimtsü atema cabinet-i telemtetba agi, ta paisa shisem.
Kobi melii urban Nagaland ya ODF ta sangdongtsü, Dimapur nungi Zhadima tashi 220 kv transmission line yanglutsü, Dimapur aser Kohima nung city bus tem tenzükogo aser iba nung tetsürtem atema Pink bus aser ano teintet rogo o matamabensartem atema bus tenzüktsü, ta Nagaland chief minister-isa metetdaktsü.
Nagaland nung yashi Measles Rubella Vaccination Campaign tembangogo aser osang ajanga ashiba agi 97.5% liasü. 11 buba Global Agriculture Leadership Award 2018 nung Nagaland nem Best Horticulture state sempet agütsü aser Nagaland atema mezüngbuba Ranji Trophy Match ayonga asaya aser Dr. T. Ao küm noklang ka ajungba benjung amunger, ta Rio-isa shisem.
Tanü sentong nung Directorate of Information & Public Relations-i renemba ‘Nagaland at 55’ video ka sayu, kin 16-i sobaliba shilemtem agi aser Cantamus Choir-i anir Baptist High, Bethel Higher Secondary, Northfield o G. Rio Schools kaketshirtemi ‘A ra Kezivi’ ken aten.

You must be logged in to post a comment Login