Ita 18 tsüngda yi aser mozü shibelener nisung 560 apu
Kohima, June 26 (TYO): Tesüiba ita 18 tsüngda Nagaland nung yi abenba aser ozüngi nokdangba mozü shibelenba tatalokba 427 nung nisung 560 tashi apu, ta tanü police ketdangser kati osang metetdaktsü.
Parnok ket nung apuba rongnung, Ganja – seret 9711, Opium- seret 63.75, Heroin – gram 12, Brown Sugar – seret 4 ser gram 575, Yaba – seret 1, Spasmo Proxyvon süngjang – 527626, Nitrosen süngjang – 8484, Diazepam süngjang – 3, Cough Syrups – pongdang 12297 aser IMFL – pongdang 202919 liasü.
Kohima nung International Day against Drug Abuse and Illicit Trafficking sentong amungdang Inspector General of Police (Crime), Nagaland, Kewetso Mero-i iba osang metetdaktsü.
Sentongji RRTC-II Kripa Foundation-i Union Ministry of Social Justice and Empowerment, Social Welfare Department Nagaland, Nagaland Police (Narcotic Branch), Nagaland Users Network aser FHI360 teloktem den yaritepa ayongzük.
“Ozüng amertemi mozü shibelenertem apuba dang masü saka mozü achiba ajanga takoksa ajuruba indang osang nübortem dang sangoktsütsüla” ta IGP(Crime) Kewetso-isa ashi.
Mozü shibelenertemi Nagaland adena senzüsenbonger kechiyong asen state ya Golden Triangle ta ajaba tesem aser talisa Myanmar den kanga anasatepa lir, ta paisa shisem.
“Mozü shibelenertem apubaji aika rongnungi tera apuba dang asütsü. Shibelener aika state ajanga senzüya alitsü akok, saka onok ket nung nübo aser osettsüset peria mali aser ano mozütem ajitettsü tesayubatem mali,” ta paisa metetdaktsü.
Nagaland nung ozüngi nokdangba mozü achirtem tensa melenshidar. Tanü-asüng Naga nungertemi mozü melena ganja achir. Iba inyakyim atema nisung ajaki khuret abentsüla, ta Kewetso-i ayongzük.
Sentong nung Nagaland State AIDS Control Society Project Director, Dr. Nganshimeren-i o jembidang, “ozüngi nokdangba mozütem achiba ya alima ajungalen khuret ka lir aser iba ya loktiliba nung tashidak tamajung ka dang masü. Iba khuret yagi kija dang masü saka kibong, loktiliba, state aser linük ajunga dak kongshir,” ta ashi.
Ozüngi nokdangba mozütem shibelenba inyakyim ya ozüng amertemi kanga junga nokdangtsüla aser ano mozü achirtem azüoktsü atema loktliba nung sentongtem agitsüla aser osang proktsüla, ta Dr. Nganshimeren-isa ashi.
Kripa Foundation Director, Abou Mere-ia state sorkar dang Nagaland State Substance Abuse Prevention and Treatment Policy 2016 mapa küma inyaktsü atema ayongzük.
Union MoSJE-i mezüngbuba ‘National Survey on Extent and pattern of substance use in India’ agitsü aser iba nung RRTC NE-II Kripa Foundation Nagaland-i tongti shilem agitsü. AIIMS New Delhi aser Assam Medical College Dibrugarh teyari agia state asem- Arunachal Pradesh, Meghalaya aser Nagaland nung iba mapa inyaktsü, ta Mere-i metetdaktsü.
Nagaland nung survey ji Dimapur, Peren, Phek, Tuensang aser Wokha district tem nung agitsü, ta paisa shisem.
You must be logged in to post a comment Login