Nagaland nung R-Day tipdema mungogo

Nagaland  nung R-Day tipdema mungogo

Nagaland Angh, P.B. Acharya; Chief Minister, T.R. Zeliang; NLA Speaker, Chotisuh Sazo nungertem den külemi  Art, Music aser Literature maparen nung ‘Governor’s Award ‘ angurtem Durbar Hall, Raj Bhavan, Kohima nung noksa agiba ka yangi angur. January 26,  2017.

Kohima, January 26 (TYO): Nagaland tesem ajaklen 68 buba Republic Day benjungmung tipdema mungogo.
“India-i ozüng alema küm 75 shi Naga lima tashiyim agi agiba anema nüburtemi India anema raraba” dak sentakba nung NSCN (K)-i Naga nunger aliba tesem ajak nung India nunger Republic day benjungmung mamungtsü nokdanga liasü, ajisüaka kecha lendong mataloki iba anogomong tipdema mongogo.
Tanü State Civil Secretariat, Kohima nung Republic Day sentong nung jembidang Nagaland Angh, P B Acharya-i maneni NSCN Khaplang telok dang nüburtemi aginüba akhümtsübua Centre den ceasefire tezüngzüktep agishitsü ajungshi. Tanü iba sentong nung Chief Minister, T R Zelaing-a dena liasü.
State nung tzüzüng ozüng tensa tesünep nung lir ta shia Angh-i, “Tang state nung tensa junga aliba ajanga terenlok mapatem inyaktetba nung yariogo. State nung tesünep alitsü atema asenoki maneni longjemer inyaktsü nüngdak. Telemtetba tajung ka dangi arutsü atema tang tejembidak yimtenren ken o atema onoki maneni pusemtsü, koba ajanga teti asoshi yimjung bener arutsü,” ta paisa ashi.
Paisa, Nagaland nung lanur nütsüng jenti lir aser asen lanurtem mapai aitsü atema sorkari meranga inyaktsü, ta ashi.
Iba dak sentakba nung Angh-i, yaküm December nung sayaba, ‘Nagaland Vision 2030′ ajanga lanurtem nem training agüja mapa nung anioktsü nung rangloker, ta ashi.
Acharya-i ashiba agi, Vision 2030 ajanga state tejakleni aotsü aser linük nung terenlok kanga aliba state tem rongnung adentsü atema sentongtem benoker.
Tanü tanüngba district 10 headquarters aser sub-divisions nunga R-Day benjungmung sentongtem nung Cabinet Minister tem aser Parliamentary Secretary temi linük wako salaja liasü.
ULB Election: ULBs election dak sentakba nung Angh-i Naga nunger lokti ajak dang tan election nung sorkar den amalitepdaktsüner, ta mepishi. Pai ashiba agi, ULB election ji nija kar tajangzük atema masü saka asen jilatem terenlok atema lir.
Education Dept. atema Research agiba küm: Angh-isa, “Human resource development nung onoki tang tasen ranglokbaji, shisaliok tajung aser skill development agütsütsü lir,” ta ashi. Iba dak sentakba nung pai tesayurtem tesem melenshitsü aser tesem kar nung tesayurtem, talisa Science aser Maths tesayurtem tasen shimtsü, ta metetdaktsü.
Education Department-i 2017 küm ya “Year of Research” ta sangdongogo aser SCERT-i tang teinyakdak sentongtem dak alia research tsütsü tali temelung agütsütsü, ta paisa shisem.
Journalist Welfare Scheme: Angh-isa, state nung osangbenertem atema Department of Information & Public Relations-i Nagaland Journalists’ Welfare Scheme metetdaktsüogo, aser iba scheme ajanga state sorkari journalists aser parnok kibongtem asüamaba, taküm lemtaba mesüra shirangba atema senotsü teyari agütsütsü, ta metetdaktsü.
Rural, Urban & Backward areas development: Angh-isa, Mahatma Gandhi National Rural Employment Guarantee Scheme kübok Rural Development development-i job card lakh 4.25 agütsüogo aser 2016-17 küm atema sen crore 518.24 lemzükja lir, ta metetdaktsü.
Nagaland Rural Livelihoods Mission kübok Village Level Organizations 96 tentetogo aser Self Help Groups 1711 ajungkettsüogo, iba dak alia State Institute of Rural Development-i training program 45 katsüba ajanga nisung 2,458 ajangzükogo, ta Anghisa metetdaktsü.
Department of Underdeveloped Areas (DUDA)-i National Institute of Electronics & Information technology (NIELIT) den sentepa Tuensang, Mon, Longleng aser Kiphire nung Computer Centres amenokogo, aser ibaji ajanga maongka junga manguba lanur 1,280 computer angazüka tajangzük angutsü, ta paisa ashi.
Department of Municipal Affairs-i 2022 küm tashi nung ajak atema Pradhan Mantri Awas Yojana – Housing benokogo aser Kohima, Dimapur aser Shamator atema projects agizükogo, ta Angh-isa metetdaktsü.

Governor’s Award nisung 6 nem agütsü
Kohima, January 26 (TYO): Brihostibarnü 68 buba Republic Day anogomung nung Raj Bhavan, Kohima nung Nagaland Angh, P.B. Acharya-i Art, Music aser literature nung tangar dak alia inyaketter nisung trok nem Governor’s Award agütsüogo.
Governor’s award angur shia nem certificate den memento ka aser sü ka den sen lakh 1 indang cheque agütsü.
Governor’s Award angurtemji Directorate of Art & Culture Kohima nung Senior Artist, Neivotuo Keyho, cartoonist, Sandemo Ngullie, kentener telok, Abiogenesis (Moa & Aren), musician, Nikolo Tsuzu, sangro zülur, Medo Vizo aser taoba mapang Ao Milen yimozülur, T. Senka Ao nungertem liasü.

You must be logged in to post a comment Login