Dimapur, Monupii/May 17, 2020 (TYO): Tesüiba hoptatem nung Nagaland kübok tesem balala nung tsüngmok moka tzünglu sashia aruba den rür tsükba ajanga tsünüsembongtsü aika nung takoksa aludaktsüogo.
Tzünglu tesashi aser rür agi tsünüsembongtsü raksatsüba tesemtem nung alu tasazük reprangdanga aser tsünüsembongtsü balala tem raksatsüba metettsü asoshi Field Ketdangsertem aser Ketdangpurtemi pei tata District aser Sub-Division nung item tensa asadanga liasü.
Iba maparen dak sendakba nung field report ajanga angazükba agi, alu ajak sentepa ali hectare 522.45 nung adokba tsünüsembongtsütem kanga mejungi raksatsüogo.
Report agütsüba mapang tashi, District balala kübok alu tasazük nung tsünüsembongtsü raksatsüba tem indang telemsa yamai alitsü:
Sl.No. District Alu tasazük (Hectare) Tsünüsembongtsü raksatsübatem
- Zunheboto 212.5 Menti, Kholar, Alo, Züngi aser Watermelon
- Kiphire 182.0 Menti, Kholar aser Alo
- Tuensang 59.0 Alo, Kobi, Kholar aser Menti
- Kohima 20.0 Alo, Menti, Job’s Tear, Kobi aser Carrot
- Longleng 18.5 Tsük, Menti aser Süngolembatem
- Dimapur 12.45 Menti, tomato aser Süngolembatem
- Mokokchung 9.6 Tsük, Menti, Züngi aser Manü (Yam)
- Phek 8.0 Menti, Luli aser Kobi
- Peren 0.4 Menti
Maneni, India kübok tesem ajunga nung maparen shibanger aliyongjia, Ministry of Agriculture & Farmers Welfare, GoI, Kolkata Division nung item takoksa ajurur aluyimertem indang tenüng agütsütsü asoshi DAO aser SDAO temi pei pei district nung aluyimertem indang tenüng bendenogo, ta Director of Agriculture, M.Ben Yanthan-i metetdaktsü.
You must be logged in to post a comment Login