Nagaland Pulp & Paper Company Ltd. (NPPCL)

– L. Chuba,  Tzudikong Town.

Nagaland Pulp & Paper Company Ltd. (NPPCL) October 1992 nung production anenba joko küm metsürpongu (26) metsürtrok ajunger, workertem itasen ita 15 shi manguba dak alema mill production meliaka küm ayika (putu jungnüa) itasen aser facilitytem nguasa aruogo. Iba nung ya tangatettsü tulu ka lir, NPPCL ya otang zübazübaa shipangatoktsü makok, küm 26 tashi production melie aruaka state govt. nung taoba lennirtemi temolung magütsüba agi dang ashi tejembi ashi asübo/temolung agütsü asübo tajung langkaposa kümteter lila.
Taoba küm 26 tashi mill production melie otang takoksa nung ayudang centre sorkar nung party ayika melentepa yimsü süogo, saka koba partyia NPPCL shipangatoktsü order magütsü, kechiyong asen state sorkar nung lennirtemi meranga mejembi aser mepushi aru dang ashi asen temeten right law, act etc peria lir, aser India sorkar nung lennirtemipo itemjia meteta alibayong shipangtsü order magütsüi arur. Tang mill nung inyakertem ita 15 shi sen mangu alibajia senpak ka danga mongui metempangtsü, kechiyong parnokji sorkar service rule shitak nung aniok parnok tangutsü temeten act, ozüng tapensa lir, kecha tsüputsü mali .
Küm 26 tsüngta nung NPPCL yanglushitsü asempen tashi India sorkaripo sen sanctioned sütsüogo, mezüngpuba 13th Nov, 1995 nung Rs. 1650 lakhs sanctioned sütsü saka asen state sorkar densema joint venture nung lapokba mill (NPPCL) reprangtsü ayuba holding company “Hindustan Paper Corporation Ltd” (HPCL)-i NPPCL ji meyanglushinü, talisa law and order situation dak atemer meyanglushii toktsü, idangji asen state sorkari temolung magütsü kecha meshi-i odang toktsü.
Tanapuba nung 27th June 2007 nung Rs 552.44 crores ita 27 tsüngda mill yanglushir production tenzüktsü mapang latetsür sen sanction sütsü. Iba nungi HPCL-i Rs. 54.60 cores agizüka lenmang aser ki kar yanglushia ita 35 jika Naga nunger mesüshiba sülen revival mapa anenatok idangjia state sorkar mangu/mangashi amai odang toktsü.
Tasempuba 4th June 2013 nung Rs.679 cores sanction sütsü aser iba nungi first phase sen Rs. 100 cores Govt. of India, Minister of Heavy Industries & Public Enterprises Dept. of Heavy Industry nung under secretary Shri. M.N Khan-i order yamai zülur HPCL a/c nung sen inoktsü (shity ajak masü tongtipang kar sayur)
Sub : Release of Rs. 100 crores to HPCL for implementation of part revival plan of Nagaland Pulp & Paper Company Ltd.
Sl.no. 2. the company will furnish a pre-receipted bill to the ministry for payment of the amount to be drawn against this sanction.
Sl.no.3. no fund will be diverted under any circumstance and chairman cum managing director (CMD) HPCL will be held responsible for any diversion or misappropriation of funds.
Sl.no. 4. cmd. hpc shall be personally responsible for proper utilization of these funds.
Sl.no.5. cmd. hpc shall be personally responsible for compliance of provisions of, the companies act…. ta item ozüng takang zülur agütsü. Iba sülen sen crores 100 agizüka hpcl-i Rs 40 cores-a majung kadang NPPCL revival mapa nung amshi. Crores 60 tema kong diversion süa amshiar samatok, NPPCL workers’ union-i anir public-i Nagaland state sorkar tang aipen temepishba aser takangba agütsü saka idangji palaka state sorkari ola kok taa madok toktsü.
Centre sorkar nungi sanction order anguba ya zübazüba shiangaia memeshi nung anguba masü, talisa NPPCL revival atema Workers’ Union Nagaland Pulp & Paper Company Limited (WUNPPCL)-i anir NGO tem, ano alima meimer kari aipen takangba agütsüba agi sanction tem aruba lir, ano item fund ya meeting ka dang mena jembir agütsüba masü committee/department zülur mezüluma, Board For Industrial And Financial Reconstruction (BIFR) Appellate Authority For Industrial And Financial Reconstruction (AAIFR), Department Related Parliamentary Standing Committee On Industry (DRPSCI), Cabinet Committee On Economic Affairs (CCEA), Industrial Development Bank Of India (IDBI), Central Board Of Excise & Customs, Department Of Heavy Industry Govt Of India, hon’ble high court etc, ta item amala ajakji ajanger-ang aser ajaki molunga agizükba agi dang sanction asüba lir, (ano aika lir).
India lima ama alima tulu, shilu balala, oshiopen balala agi sünga alidak ka nung committee aser department payikaji kokteta sanction ngutetba takokji kangasa tulu liasü, süra asen state govt-ia yangji komasa shilem agia aru? Sanction sen diversion süa amshidang ataa alirtemi ola matoktetbaji kechi tai liasü? Küm 26 tsüngda sanction asempen aru saka anapen dang (2007 & 2013) HPCL-ia sanction fund jipo agizüka amshia, iba mapang nung state nung tatartem rongnunga NPPCL reprangtsü mapa nunglokja alirtemi komasa jembia inyaka ali? Item mapangtemto kangasa tongtipang liasü, yin tatsük alidang metsüngtetba ama mapang tajung süidaktsüogo ajioda nüpurtem temolung koremsüker aliba terapo sadoktsüsa osang tajung ka, koba tawa state govt. nung tongtipang lennir tajung ana Wb, Temjen Imna Along Longkumer hon’ble Minister, aser Wabong Imnatiba hon’ble MLA & Advisor, lanur wabong tajung anati NPPCL aliba tesem semdangbaji lir, hon’ble minister, mezüngnü süi aser NPPCL dak sentakba osang agitep aser NPPCL den atongsema development tasen kar inyakloktsü proposal lemsatepogo, pa mangdang tajung asoshi kangasa pelar.
Ano hon’ble MLA & Advisor industrial & commerce & NIDC-i NPPCL semdanga telong tema ajak asatanga jembia NPPCL nung yipzüka amongbaji kanga tongtipang liasü, VIP sobaliba mamshie NPPCL-i aruaki kipok sensaksem kaa tanünü tashi mongloker aobaji küm 26 tsüngda nppcl otsü nung mezüngpuba lir. Tanü state sorkar nung ata alir lanur tajungtemi temolung agütsüba kuli angur.
Tatem nung, NPPCL ya shipangtsü kuli tang nungi meshipangtsüla, kuli aser temeten teimba jembitetsüsa lir, HPCL-i crores 60 tema misused/diversion asübaji bener arudaktsütsüla, bener marutetra asenok makoksatsü parnok-ang (HPCL) akoksar anentsü, kechiyong crore noklang aika indang assets nppcl nung lir, aser aji kecha tashi agia bener motettsü kechiyong nüpuri memelaküm, anungji ajak timtem aser takoksa majurudang tang state nung lennir tajungtemi tekaratiba nung lemtet tajung kar agitsü kanga mepishir ta NPPCL nung ataloka aruba aser tangatetba shisa tila agi atongba kar lemsateper.

You must be logged in to post a comment Login