Nagaland sorkar Finance Department-i jangjashitsür

Kohima, February 23 (TYO): February 23, 2017 nü osangkakettem nung Centre sorkari agutsüba sen crore 5,000 dak tema state senpong nung lir, ta osang prokbaji Finance Department-i ashishia agiogo; atangji, ACAUT-i RTI application ka benok aser osangji state sorkari agutsüba ama lir, ajisüaka sorkari agutsüba osangji mangatet ama reprangteter, koba ajanga Centre-i agutsüba senotsü senpong nung alibaji mamshir ta angateter, ta tanü Additional Chief Secretary & Finance Commissioner, Temjen Toy-i sangdong ka ajanga metetdaktsü.
“Finance Commission-i benokba telatetbatem nung ajemdaker mapangmapang shia Centre sorkari senotsü agütsür,” ta paisa ashi.
“Financial year ka nung lenmang balala nungi senotsü angubaji State sorkari account asür aser state Budget atema Receipts asadanger. State sorkar indang tongti Receipt temji Post Devolution Revenue Gap Grant, Central Taxes nungi state shilem, Award of the Finance Commission kübok anguba Grants ajak, State indang Tax & Non-Tax Revenue aser Finance Commission telatetba nung melaba nung ajemdaker State sorkari apobatem lir,” ta Temjen Toy-isa ashi.
“Anungji osangkaket nung aliba Post Devolution Revenue Deficit Grant aser Disaster Relief atema Grant ji 2015-16 aser 2016-17 küm State Budget nung lir. Iba o jangjashitsü atema 2015-16 aser 2016-17 asoshi “Explanatory Memorandum to the Budget” tapak 2 nung reparangtsü akok. Iba denji kasa Feb’17 nung oleplang agutsüba nungji 2017-18 küm atema Grants jia 2017-18 küm atema Budget nung lir,” ta sangdong nung shia lir.
“Disaster Relief atema Central Grant ji disaster relief atema amshir, Post Devolution Revenue Deficit Grant aser Central tax nung State shilem amalaji programme/scheme kar atema alakteta mali, saka küm shilem atema Budget nung aliba ama State expenditure-i aiter,” ta pai ashi.
Tamalen shia aliba receipts ji küm shilem atema Budget nung aliba ama expenditure atema amshi/amshir, anungji Central-i agutsüba senotsü mamshi ta ashitsü madoker,” ta paisa metetdaktsü.
“SSA, RMSA aser Hindi tesayurtem menoa itasen magutsüba tebilemtsüji shitak dang aser iba atemaji tajungtiba agi inyakdar. Ajisüaka item atema programs ji Centrally Sponsored Schemes kübok aiter, aser item schemes atema senotsü agutsübaji Centre nungi corresponding specific releases den sendaktepa lir. Anungji item senotsüji Post Devolution Revenue Gap Grant ama den sendaktepa mali, ibayongji senotsü magutsüi kecha nunga rizüngba mali,” ta “Temalen jangjashitsüba otem ajanga State senotsü tim mesüi amshi, ta arendakba bilemba malitsü, ta imlar,” ta kasa sangdong ajangasa metetdaktsü.

You must be logged in to post a comment Login