Dimapur, Aami/June 11 (TYO): Nagaland terenlok inyaksangshi nung centre nungi teyari tali bushia Brehostibarnü Nagaland Chief Minister Neiphiu Rio-i India sorkar dang Foothill Road (Trans-Nagaland Highway), Ciethu nung Greenfield Airport ka, Nagaland nung IIT aser AIIMS, railway ulushiba aser totzü aser natural gas bushia atsüba mapa tenzükshitsü densema ki o jen aser projects balala nung yaritsü ayongzüka liasü.
New Delhi nung NITI Aayog indang 11th governing council meeting nung jembidang Rio-i state nung sorkar inyakyim nung temelenshi aliba, sustainable development aser human capital tsütsü terenlok aliba lemsatep aser Viksit Bharat @ 2047 mangdang takok angutsü asoshi sentong tem lemsatepa liasü.
Sustainable Development Goals (SDGs) aser talisa gender equality (SDG-5) nung Nagaland tajangzük kanga lir, aser Northeast SDG Index 2.0 nung Mokokchung, Kohima aser Dimapur ya top-performing districts tem rongnung dena lir, ta pai ashi.
SDG-linked budget architecture, gender budget statement aser ochishia aser indang-indanga kuli tejangja nung ajemdaker sentong yangluba tashi itshitsü nükjidong nung budgeting framework yimyatem amshiba densema state sorkari inyakyim nung temelenshi tenzükba indang pai lemsatepa liasü.
Tetsür tem asoshi terenlok mapa balala inyakba tsütsü Rio-i nano women entrepreneurs asoshi Innovation Seed Fund aser Pink Scooty Taxi Scheme amala aser Nagaland Strategic Water Resilience Initiative kübok sentong balala aser bamboo-based value chain development ama inyakyim indang tuteta ashi.
Lanurtem dak rangloker maparen balala inyakba indang lemsatepdang, pai Nagaland Skill and Entrepreneurship Development Mission, Nagaland Apprenticeship and Placement Exchange, Chief Minister’s STEM Incentive Programme, Academic Excellence Corpus and Open Learning Support Scheme indang ashi. CM-i modernisation of land revenue systems, e-Stamping, eGRAS digital revenue platforms aser Revenue and Development Fund Mobilisation Cell ka amenokba densema fiscal reforms indanga shia liasü.
Aluyimba sector tsütsü pai food processing aser post-harvest infrastructure tashi itshitsü nüngdakba aser cluster-based value chains ajanga coffee lu ayimba ajungkettsü aser kiwi, persimmon, dragon fruit, avocado aser juru ama jenjang aketba horticulture crops tem ulushitsü nüngdakba indang pai ashi.
Rio-i tourism aser sobaliba nung rongsenketzüng tsütsü tajangzük alitsü teimla lemsatepdang, Nagaland sobaliba senmang meneni ajungketa kasa mapang artisans, südaker, shilem agir aser entrepreneurs tila tem asoshi rongsen lenmang lapokja Mini Hornbill Festivals aser küm shia Hornbill Festival amungba shia liasü.
‘Human Capital for Viksit Bharat @ 2047’ omen nung ajemdaker jembidang chief minister-i school education, skill development, higher education aser digital governance nung Lighthouse School Complexes, tesayur attendance reprangtsü atema Smile App, Morung Concept of Education, NTTC Dimapur nung AI-skilling programmes aser Centre of Excellence-Industry 4.0 indang lemsatepa liasü.
Saisapong tsütsü ‘Catch Them Young, Teach Them Right’ tournament aser Nagaland Super League amala ayongzükba aser district balala nung saisapong atema ki o jen nung senotsü indokba indang lemsatepa liasü. Rio-isa digital governance tsütsü Personal Information Management System (PIMS), Nagaland State Data Sharing and Accessibility Policy, Common Scholarship Portal, Chief Minister’s Micro Finance Initiative Digital Portal aser Kohima nung AI Research Centre amenoktsü sentong aliba indang lemsatepa liasü.
Centre nungi maneni teyari meshia chief minister-i Foothill Road, Ciethu nung Greenfield Airport, Nagaland nung IIT aser AIIMS, Nagaki City development, railway ulushitsü, inland waterways, urban flyovers, power transmission infrastructure aser süngya (agarwood) tsünüba ajungkettsü atema teyari meshia liasü.
You must be logged in to post a comment Login