NSA panel discussion agi; Nagaland nung CAB anemer

March 04, 2019 nü Kohima College nung Citizenship Amendment Bill (CAB) 2016 onük nung NSA-i ayongzükba panel discussion nung Panelists- Merentoshi Jamir, Chuba Ozukum, Rosemary, Achumbemo aser Kelühol Tase nungeri shilem agiba noksa nung angur.
March 04, 2019 nü Kohima College nung Citizenship Amendment Bill (CAB) 2016 onük nung NSA-i ayongzükba panel discussion nung Panelists- Merentoshi Jamir, Chuba Ozukum, Rosemary, Achumbemo aser Kelühol Tase nungeri shilem agiba noksa nung angur.

Kohima, Metsüremi/March 04 (TYO): Hombarnü Kohima College, Kohima nung Citizenship Amendment Bill (CAB) 2016 onük nung NSA-i ayongzüka panel discussion agi aser parnoki ‘Citizenship Amendment Bill (CAB) 2016 ya agizüktettsü makok, aser iba bill anema raratsü’ ta bangjema iba sentong tembang.
Panel discussion ya tanü Naga Scholars’ Association (NSA)-i Kohima College Kohima nung ayongzüka agi.
Iba sentong nung shilem agia jembirtemji- taoba mapang state minister, Merentoshi R Jamir, Naga Hoho Tir, P Chuba Ozukum, taoba mapang NSF Tir aser tang Naga Peoples’ Front nung otongdar Achumbemo Kikon aser St Joseph College Jakhama nung Assistant Prof, Dr Kelühol Tase nunger liasü.
CAB onük nung jembidang Kikon-i, “BJP sorkar ya Lok Sabha nung majority lir aser Northeast nung aliba nüburtemi iba bill anema sashia nokdakaka CAB 2016 agizük, ajisüaka Rajya Sabha nungbo magizüktet, aser General election atema sangdongba ajanga iba bill süiadoktsüa akok,” ta ashi.
Ajisüaka BJP sorkari tekong meranga CAB benoktsü atema election magidangyongi ordinance ka benoktsüa akok, kechiyong parnoki vote bank atema meranger, ta paisa ashi.
Assam aser Tripura na nungbo timtem tulu ajurudar, kechiyong ozüng alema arua alir bendangertemi lisopur amokbanger, ta shia Kikon-i, iba Bill agizükra ibaji ajanga Nagaland nung alirtemi timtem tulu ajurutsü, kechiyong Centre-i ozüng alema arur bendangertem Northeast nung jenokdaktsütsü meranger, ta ashi.
“India nung nütsüng tali kümogo, anungji kechiba ano nütsüng taliba bendenlokner?” ta pai asüngdang.
“India sorkari tamangba yimsü nung ajemdaker senso temeden agutsütsü atema bill benokba ya tai,” ta paisa shisem.
Kikon-i, par party-i tatem tashi iba bill anema nokdaktsü, ta metetdaktsü.
Naga Hoho Tir, Chuba Ozukum-i, “CAB ya Naga nunger aser North East nüburtem atema amokmeren ka kümogo, kechiyong kodang iba ya ozüng ka kümdir, asenoki asen sasa mekümzüktettsü,” ta ashi.
Paisa, “India temzüng kübok Arrla 371(A) aser Inner Line Permit (ILP) ajanga asenok kümzüker, ta asenoki ashitsü akok, ajisüaka Arrla aser ILP naji CAB 2016 den sendakteptsü makok,” ta metetdaktsü.
Nagaland sorkari Arrla 371(A) aser ILP na ajanga Naga nunger CAB nungi küzmüker, ta jembibaji tai, ta shia Chuba Ozukum-i, Central sorkari parnoki aginübayimi Arrla 371(A) ozüngtem ratetja arur, ta ashi.
“CAB 2016 ya agientsüla,” ta paisa metetdaktsü.
Ruling party Nationalist Democratic Progressive Party (NDPP) nungi otongdar süaka Merentoshi Jamir-i, “Citizenship Act ya tasen masü, ajisüaka tamangba yimsü kar den linük kar alakteta tetshiba aser kulikaket tejangja makai senso temeden agutsütsü aliba ajanga CAB ashishir,” ta pai metetdaktsü.
Sorkari, Arrla 371(A) ajanga Naga nunger kümzüker, ta jembiba oren dak sendakba nung pai, “Stakeholders ama asenoki iba Arrla ajanga asenok kümzüker ta nokdaktsüla, kechiyong iba Arrla ajanga asenok mekümzüker ta asenoki jembira ibaji ajanga item ozüngtem meyokteptsüa akok,” ta ashi.
CAB agizükra ibaji ajanga ozüng alema bendanger aika state telungi aittsü, ta nisungtemi tsübuba dak sendakba nung pai, “CAB benokyonga mesüra mebenok yonga sorkar aser state nung aliba senso ajaki ILP tashi itshitsü atema teka amteper inyaktsüla,” ta metetdaktsü.
Paisa, kulikaket tejangja makai residential proof certificates agutsüba aser Naga nungeri tzümartem ‘adopt’ asüba ya anentsüla, ta ashi.
Assistant Professor, Dr Tase-i, 2016 jakdang Citizenship Bill indang amendment pezü ajanga tanur asoba aser jakzükbatem nem senso temeden agutsü, ajisüaka CAB ajangabo ozüng alema arurtem nem linük senso temeden agutsütsü; ibaji tagizüktetla masü, ta ashi.
Iba sentong lenir (moderator) o tembang jembidang English Department Professor, Nagaland University Prof, Rosemary Dzüvichü-i, CAB melenbo sorkari refugee law ang nüngdak, kechiyong tamangba yimsü nung ajemdaker yangluba ozüngji tagizüktetla masü, kechiyong India ya secular linük ka lir, ta metetdaktsü.
Sentong tetenzüklen NSA Tir, Dr Zavise Rame-i lokti pelaa agizükba o jembi; general secretary Dr Daili Kholia-i tepela anküp o jembi aser Chakhesang Baptist Church Kohima Senior Pastor, Rev Dr Kevekhalo Lasuh-i sarasadema sentong tenzüka liasü. 

You must be logged in to post a comment Login