NSDMA-i IMCT dang relief fund meshiba osang memetetdaktsü

Kohima, Rongjui (September) 7 (TYO): Züngsem pungu agi akümba Inter-Ministerial Central Team-i anogo pezü tashi Nagaland nung tzümetsüng aser anentsüh agi timtem ajuruba tesemtem semdanga senzür tanü iba mapa tembangogo.
Centre-i shimtetba telokji Joint Secretary of Ministry of Home Affairs, K. B. Singh lenisüba kübok lir aser züngsemtemji R. B. Kaul, Consultant, Department of Expenditure, New Delhi, Chahat Singh, Department of Rural Development Director In-charge, Department of Agriculture & Cooperation, Kolkata, Dr. K. Manoharan aser Anirban Acharyya from Ministry of Road Transport & Highway, Guwahati nungertem lir.
Yashi nikongtsütsü Hotel Vivor nung osangbener den jembidang Joint Secretary-i telok tenüng nung ashiba agi, anogo asemnü parnoki district pezü- Kohima, Dimapur, Wokha aser Phek semdang aser deputy commissioner temi teraksa ajuruba indang osang metetdaktsü.
State sorkar nungi reconciled memorandum anguba sülen parnoki report tatembangba yanglutsü, ta K. B. Singh-isa ashi.
Nagaland nung lendong atalokba sülen ita ka dak tema süia aruaka kechiba Centre-i teyari magütsür ta osangbenertemi asüngdang saka iba atema Joint Secretary-i telangzüba kecha magütsü.
Union Minister of State for Home Affairs, Kiren Rijiju-i Nagaland semdangba sülen August 6 nü state sorkari sen crore 800 teyari meshia shidi zülua liasü.
Yashi Kohima nung Nagaland sorkari memorandum tasen ka agütsü saka iba nung sen kwi ka züluoka lir’ar memetet.
State sorkari Inter-Ministerial Central Team nem agütsüba memorandum nung sen kwi enok ta osangbenertemi metetnüa asüngdang asoshi telangzüba monguaka, Nagaland State Disaster Management Authority (NSDMA) osang ajanga angazükba agi Union Minister-i semdangba sülen ano state kübok tesem ajaklen takoksa angu, iba jagi sen teyari meshiba melenshitsüsa akümer.
IMCT-i osang agütsüba ajanga Centre sorkari tekaratiba nung relief fund agütsütsü imlar, ta Food and Civil Supplies and NSDMA Advisor, Pukhayi-i state sorkar tenüng nung jembidang ashi.
Yaküm state sorkari sen crore 650 teyari meshiba nung sen crore 65 dang agütsü. Ajisüaka, takümbo Central team tonga aruba ajanga sen tenük sünga agütsütsü imlar ta paisa ashi.
Taküm tzüngluruwa ajanga Nagaland nung timtem tulu bentsür aru. Lendong balala nung gari lenmangtem anenzüka ao, nisung aika talidak maka kümdaktsü aser alu aika raksatsü. Talisa Kiphire district aser tanga sub-divisions kar tesentaktep mali aküm, ta Nagaland Chief Secretary Benchilo Thong-ia ashi.
Taküm October ita tashi tzünglu arutsü aser iba mapang ano teraksa teimba ajurutsü tsübua bilemer. Anungji centre sorkari Nagaland yaritsü atema ayongzüker, ta paisa ashi.
Roads and Bridges Department nung Chief Engineer Limatongdang Jamir-i power-point presentation ka ajanga district shia nung gari lenmang aser aputem raksaba osang metetpela.
Tang mapa inyaktsü atema sen crore 22.8 nüngdaker aser tanüngba mapatem inyaktsü atema sen crore 117.2 nüngdaktsü, ta paisa ashi.
Kiphire Deputy Commissioner Mohammad Ali Shihab-ia o jembidang, Kiphire district den sendaktepba lenmangtem anenzüka bener aoba sülen ita ka dak tema süia arur aser administration-i meta talang pilar aliba yimtsüngtem nem teyari magütsüteter.
Tzünglu kanga aruba ajanga July 29 nü Kiphire nungi Kohima aser Tuensang sendaktepba Highway NH-202 nung tesem aika anenbang aser anentsüh ajanga Phek district kübok Meluri aser Tuensang district kübok Yei bridge nung timtem ajuru, ta Shihab-isa ashi.
Item lendong balala ajanga khu abenba gari tulutem sadema mesenzüteter. Meluri tsütsü bypass road ka ajanga senzüteter saka ibaji gari tilatem senzütsü atema dang lir aser gari tilatema kanga timtema ang senzüteter, ta paisa ashi.
Kiphire DDMA aser District Administration-i Supply Department nungi anguba jang 268 bags (50 Kgs each), Governor-i tuyuba kübok 7th AR nungi jang 30 bags anguba, 2 bags (50 Kgs each) of Dal, 150 Litres of Refined Oil, 2 bags (50 Kgs each) of Sugar, 20 Kgs of Milk Powder aser 20 Kgs of Tea Leaf lemogo, ta Shihab-isa metetdaktsü.
Kiphire district kübok yimtsüng 110 shi lir aser senzüsenbong mesademba ajanga DDMA-i yimtsüng aika ano matong lir, ta paisa shisem.
Centre sorkari tongtipang National Highway aser yimtsüng lenmangtem yanglutsü atema teyari agütsütsüla ta Deputy Commissioner-isa ashi.

You must be logged in to post a comment Login