November 30, 2018 nü Old MLA junction Kohima nung NSF-i ‘Citizenship Amendment Bill’ aser ‘Illegal Immigrants’ yanglur mi agi rongdokba noksa nung angur.
Kohima, Yimpoksüi (November) 30 (TYO): North East Students’ Organisation (NESO)-i ayongzükba posema Naga Students’ Federation (NSF)-i tanü Kohima tiyongtsü nung Citizen (Amendment) Bill 2016 agienang ta takhangba agüja lungkak ait.
College balala nung kaketshir noklang aika Old MLA Hostel junction nung adenshi aser parnoki ‘illegal immigrants’ aser ‘citizenship amendment bill 2016′ yanglur mi tejashi sayua mi agi rongdok.
Bangladesh nungi nisung aika ozüng alema aruba khuret ya North East Region-i ajurua lir aser iba yagi lendong tulu bener arutsütsü ana nung lir, ta NSF president Kesosul Christopher Ltu-i ashi.
Nüjiso anguba sülen nungi East Pakistan ta taoba mapang ajaba Bangladesh nungi nisungtem ozüng alema arutsü tenzük. Bangladesh nungi bendangertem arua aliba ajanga North east state shia nung timtem ajurua lir, ta paisa ashi.
Bangladesh nungi ozüng alema nisungtem maneni arutsü atema Centre sorkari mapa inyakba onoki ajiteter. Centre-i Foreigners’ (Amendment) Order 2015 aser Passport (Entry into India) Notification 2015 sangdong aser iba ajanga Citizenship (Amendment) Bill 2016 ta ajaba Bill yanglu. Maneni parnoki long term visa agütsütsü mapa inyaker, ta Ltu-isa metetdaktsü.
North East region nung Tripura ama mekümdaktsütsü atema onok anema noktaktsü. Kaketshirtemi linük akangshitsü merangba ya Centre-i ajitettsüla, ta paisa shisem.
Citizen (Amendment) Bill 2016 ya North East nung lisopurtem indang oshi, sobaliba aser maitsü atema lendong lir. NESO aser North East nung alirtemi iba bill magizüktsü ta India sorkar dang nenshia metetdaktsür. Northeast ya ozüng alema aruba Bangladeshi nungertem bendendak masü, ta Ltu-isa metetdaktsü.
Taküm August ita NSF-i Nagaland state sorkar nem tezüluba ka agütsüba nung ozüng alema arurtem azüoktsü shia liasü. State sorkari ita ana tsüngda interim report ka renemtsü ta ashi saka tanü tashi iba report ji yimjak nung memetetdaktsüi lir, ta NSF President-isa ashi.
State sorkari Nagaland nung ozüng alema arurtem indang interim report ji sangdongtsü, ta paisa nenshia metetdaktsü.
NSF general secretary Imtiyapang-i sentong agiba indang osang lemsatepdang NSF-i NESO posema taküm April ita kasa sentong ka agi aser ano Dimapur nunga public rally ka ayongzüka agi, ta ashi.
Inner Line Regulation kübok Dimapur district dendaktsütsü atema NSF-i sentongji ayongzük aser tang agi tasembuba sentong agir, ta Imtiyapang-isa metetdaktsü.
Tanü agiba sentong nung Pochury Students’ Union Joyson Yitsuthu aser Lotha Students’ Union general secretary Ashanthung Humtsoe natia o jembi.
You must be logged in to post a comment Login