NSF, NPMHR & NMA temi AFSPA agientsü akhanger

Dimapur, November 5 (TYO) : 1958 küm Armed Forces (Special Powers) Act yangluba ya 1940 küm Armed Forces (Special Powers) Ordinance metenlokba dang lir. Iba ozüng amer British nunger yimsüsürtemi Indian civil disobedience movement samatsütsü merang, ta Naga Students’ Federation, Naga Peoples Movement for Human Rights (NPMHR) aser Naga Mothers Association (NMA) nungeri India Prime Minister dang ashi.
India sorkari tesüiba küm aika tejaklen nungi Naga Yimten telok balala den Ceasefire tenangzüktem agi aser item tenangzükba karbo tanü tashi meraksai lir. Ajisüaka, yimjung olemtep tenzüker agiyonga aruaka, tanü tashi Armed Forces (Special Powers) Act magieni lir, anungji iba ozüng ya agientsüla, ta NSF, NPMHR aser NMA-i Prime Minister dangi züluba shidi nung shia lir.
Yaküm July 16 nü  Assam Rifles-i Wuzu nung kaketshir tanur ana tepsetba atema onoki nü den ajurutepa tatalokba osang lemsatepa liasü, ta NSF President, Subenthung Kithan, NPMHR President Neingulo Krome aser NMA President, Abieu Meru nungeri sangdong nungsa shia lir.
Ano, October 22, 2016 nü Assam Rifles-i Wokha district kübok Mekokla yimtsüng nung aliba Tenlakidang tashiyim agi anenzük. Iba ya Supreme Court tetuyuba anema inyakba mapa ka lir aser iba sülen parnoki nür sorkar den ceasefire nung aliba Naga army telok ka amak aser züngsem ka kahsetba den ka yirutsü, ta parnokisa ashi.
Anungji, Naga nunger tesem nungi Armed Forces (Special Powers) Act agientsüla, kechiyong iba ya yimjung maparen den meputep lir. Nü lenisüba kübok Naga yimten tebilemtsü jenjang tajungba nung jembia aoba asoshi pelar aser sorkari maneni Indo-Naga yimten olemtep nungita telemtetba ka agitsü ayongzüker, ta NSF, NPMHR & NMA-i Prime Minister ayongzük

You must be logged in to post a comment Login