Opposition maliba sorkar nung ochimashi bulur: NTC

Social activist- S T Yapang aser Odi Jamir pusema nungiter

Dimapur, August 16 (TYO): India sorkari nungi senotsü maruba ajanga Nagaland nung terenlok mapa kecha meinyaker masü, kechiyong April 2016 nungi March 2017 tashi Nagaland nung department 11-i sen crore 2355 jungnüa agizüka amshiogo, ta Media Cell, NTC sangdong ka nung metetdaktsü.

Senji departmental aser establishment expenditures dak alia, public distributions aser infrastructural projects atema agizükba liasü.

Nagaland nung opposition maliba sorkar kati yamai teraksa aser tia bener arutsüba ya tebilemtsü ulura, kechiyong senotsü amshiba nung telatetbatem mesüra temzüng inyakyim mali. MLA temi sorkar ketdangsertem den yaritepa public atema lemzüktsüba sen ajak agir. Nagaland nung yimsüsürtem aser ketdangsertem külemi longjemer senotsü ajak agir aser iba jagi public mpa asoshi manünger, ta NTC-isa sangdong nung shia lir.

Ochimashi inyakyim kanga liaka, assembly nung public atema ola adoker mali, kechiyong MLA 60 prongla sorkar nung dena lir aser opposition maliba ajanga, NGO ka-ana den kija kari ola adoker, ajisüaka iba olaji ajanga ketdangsertemi sen auyazüka achiba menokdangteter, ta parnokisa shisem.

Iba tebilemtsü atema senso ana- S T Yapang aser Odi Jamir nati okadak nungi temeden meshia sorkar department 11 anema PIL benok. Department tem jagi mapabo meinyak sürnung sen agizüka agiba atema ken o benok aser department nungi osangji RTI ajanga angu, ta Media Cell sangdong nung ashi.

Tanü, August 16, 2017 nü Gauhati high Court, Kohima bench-i mezüngbuba petition R&B indang angadang aser Advocate N.M. Jamir-i R&B department dang sen agizüka aliba agi mapatongtem inyak tenzüktsü tetuyuba agütsü.

Okadakisa R&B department dang saksalemtsü aser Nagaland nung gari lenmang aser aputem yanglushitsü atema tetuyuba agütsü.

NTC-i social activists S T Yapang aser Odi Jamir na nem tenüngsang agütsür aser nübortem asoshi temeden mangu tashi, tenati inyakba mapa pusema nungittsü, ta Media Cell-isa metetdaktsü.

Tena ya Governing Body, Nagaland Indigenous People’s Forum nung züngsemtem lir aser tenati Gauhati High Court, Kohima Bench nung benokba PIL tem tsünglanglen agütsür.

  1. R&B department-i Nagaland nung gari lenmang aser aputem yanglushitsü aser anepalutsü atema sen crore 342, lakh 32 ser meyirjang 8 agizük.
  2.    Social Welfare department-i old age pensions, nükpoker nem grants, wheat nutritional programme inyaktsü aser tanurtem atema amtsük alitsü asoshi sen crore 222, lakh 49 ser meyirjang 48 agizük.
  3.    School Education department-i School kitem yanglushitsü/yanglutsü, Midday Meal scheme, SSA tesayurtem itasen aser scholarships agütsütsü atema sen crore 248, lakh 67 ser meyirjang 76 agizük.
  4.    Civil Supplies department-i ita ka tsüngda AAY aser BPL jang anepalutsü aser belenshitsü atema sen crore 12, lakh 55 ser meyirjang 21 agizük.
  5.    Rural Development department-i MGNREGA Scheme/Project, National Rural Livelihood. PMAY aser VDB Secretaries itasen asoshi grant in aid agütsütsü atema sen crore 719, lakh 67 ser meyirjang 50 agizük.
  6.    PHE department-i operation & maintenance, coverage water quality sustainability, Swaach Bharat Mission, NLCPR aser NRDWP atema sen crore 174, lakh 21 ser meyirjang 87 agizük.
  7.    Planning department-i ST girls indang Hostel yanglutsü, Skill Development atema Training Centre yanglutsü, Fire Stations, KV Power line, Colleges ali alizüktsü aser gari lenmang black topping asütsü den tanga civil works atema sen crore 85, lakh 69 ser meyirjang 30 agizük.
  8.    Police department-i garitem yanglushitsü, tyres, tubes, batteries alitsü, POL agütsütsü, VVIP security equipment alitsü, Police Modernisation scheme, ration bills menoktsü, IR & Police Jawan mapa lemzükba nung endokba aser süoshi alitsü atema sen crore 259, lakh 5 ser meyirjang 93 agizük.
  9.    Irrigation & Flood Control department-i Flood Control Management, Rain Water Harvesting, PMKSY aser Irrigation Projects balala inyaktsü atema sen crore 57, lakh 31 ser meyirjang 12 agizük.
  10. Medical department-i centrally Sponsored Schemes- Flexi Pool, Capacity building. Ayush Mission, National TB Programme inyaktsü, Hospitals, PHCs ajungkettsü aser Naga Hospital authority nem grants agütsütsü sen crore 162, lakh 71 ser meyirjang 6 agizük.
  11.          Urban Development department-i Centrally Sponsored Schemes- NERCCDIP/NERUDP, Swach Bharat Mission, AMRUT, NULM inyaktsü aser Dimapur kübok Dhansari nung apu yanglutsü atema sen crore 70, lakh 67 ser meyirjang 31 agizük.

You must be logged in to post a comment Login