Oshi Kaji Taküm, Sadema Indaktsütsüla

~ Talitemjen Imchen.

(Yashi adok nungi…)
1. English oshi olong nung SHIT (FAECES) dang ya, tawa tanü ASLBi SCÜ melenshir amshir. Asenoki ah olasü kar nung h inoker. Tat. KÜRAH, SENTSÜH, APUH, ALOH, AKAH, LAH etc. item olasü nung h aor süra SHIT olong nungji kechi balaka C ji inoker? Akhi ama SÜH dang amshiner (aser item olong nung H ji meinokyonga oren jagi tanga olong ama anir otettsü).
2. English oshi olong nung DOOR dang ya Ao oshi nung KISHIBA ta amshitep.
Saka tawa tanü KICHIBA ta melenshitsür. Süra lapokba olong ajak nung CHIBA ta aor asü masü? Tat. LAISHIBA, LUSHIBA, SHIPANGBA etc. Akhi ama KISHIBA dang amshiner.
3. English oshi olong nung HONOR dang ya KONANG ta kanga junga jar liasü.
KONANG tetezü TEMKO nungi agizükba tekolak indang. Saka tawa tanü H inokba jagi KHURET nungi agizüka melenshia KHONANG ta ajar ama ojang nungji angateter. Akhi ama KONANG ta dang amshiner.
4. INDOK olong nung tawa tanü ENDOK ta amshiba ya, kodang mashie olong ji arudir MEENDOK ta zülutsüsa akümer. Aser kodang meindok ta züludir, ENDOK olasü nungji i lir ta angateter. Aser Endok dak alaka inyak, intet, insem etc. ta amshir. Anungji akhi ama endokjia INDOK ta dang amshiner.
5. PONG olong ya telong nungi agitetba lir. TEPONG: – telong küma yanglu.
PONGMANG : – mejangdang ammang nung telong ka küma otsü ashitsüsa angu. PONGDANG : – au telong ka leptet. TEPONG : – joko tangar dak meimlai telong ka kümogo. KIPONG (kibong) ki ka nung telong küma ali etc. taji tebhong masü ajak medema tepong ta dang amshi junger (MOPUNG, tetezü Mo- tulu. Pong -telong ola tulu ka. MOPONG ta melenshia amshitsü junger).
6. AIER: – Nisung tenüng den kin tenüng amshiba nung ajaki AIER medema amshiba angur, saka tang zülumen nungji AIÜR amshidaktsüba achiteter. Aier jisa amshidaktsüner.
OLONG KAR TERATET BALALA ASER KAR OREN NUNG SAYUDANGER: –
Asenoki kodang pei tetsü oshiji angazüktsü kanga melaa yanglur yudir, ajaki meimtsü aser angazüktsü jangrateptsü. Saka oshiji kodang tasaklen yanglur yudir, bendangeri angazüktsübo doktsür, lanu asensortemia mejangrai akümtsü. Aser pei tetsü oshi ji chimia odaktsütsü aser samaa aotsü.
1. SEMPET, SENPET ASER NÜNGO : –
a. SEMPET – Pei dak tapet semoktsü. Tsüngremer sempet balala. Tetokteper mesüra takoker nem (tapet kwi semtsü) sempet agütsü.
b. SENPET – Sen ta kodang südir MONEY olong nung ajaki rangloker. Mistri o Chokali sen kwi kwi agütsü? Parnok mapa aser inyaksangshi nung Sen ji kwi kwi apet. Senpet?
c. NÜNGO – Minister ner yimtaki arudang kechi nüngo agütsü. Common room nung alibatemji zülua aliba amaji, telok aser kija balalai nüngo agütsüba lir.
2. CHINILASHI ASER TSÜKMENATSÜ : –
a. Chinilashi – Akhidang Grapes dang ya Chinilashi ta jaa liasü. Chini tetezü “sugar” aser “lashi” tetezü süngjang. Chini ji Assamese asü Hindi ar ni mejangjar saka sugar dangji tanüa chini dang ajar ji teratatsü kangabo mali. Taji grapes dangji chinilashi tasa jadaktsüner.
b. Tsükmenatsü – Tsükmenatsü ta kodang südir tsükji menateptsüla. Mesüra idakji temena kabo alitsüla. Ya sür TSÜKMENATSÜ olongji tapet ka angudang ajatsü ayu nung junger.
3. SEMANG ASER SENMANG : –
a. Semang – Semang tetezü English olong nung INHERITANCE. Sempanger aliba ajak amangba. Tebu indang rongsen mesüra sentsüh ajak tanuri amangba. Semang olong jagiang HERITANCE olong ji ayimjemer.
b. Senmang – Senmang tetezü rongsen tejep ka dang ajatsü akok.
TETI AITEPA ZÜLUSEMBA OLONG KAR: –
1. BANG ASER PANG: – Ojang balala aliba ya English olong ana nungi agizükba lir. MOUTH aser BEGIN olong nungi agizükba lir. Tat. Mapang, tongtipang, tepang, chuchuyimpang, yimpang. Yamaji mabang, tongtibang, tebang, yimbang etc. ni bilembo ajak nungji BANG ta masü PANG taang amshiner.
2. DAK ASER TAK: – Iba ojang balala aliba ya olongbo ka nungi dang agizükba lir. Tat. Shitak, metettaktsü, litaktsü, kotak. Kasaji shidak, metetdaktsü, lidaktsü, Kodak etc. ni bilembo yangia TAK masü DAK taang aginer (TAK ta dang aginunga kecha masü).
3. DOK ASER TOK: – Ojang balala aliba ya olongbo ka nungi dang agizükba lir. Tat. Shidok, indok, doktsü, doktet. Kasaji shitok, intok, toktsü, toktet etc. Ni bilembo ajak nungji TOK masü DOK taang aginer (TOK ta dang aginunga kecha masü).
4. POK ASER BOK: – Iba ojang balala aliba ya olongbo ka nungi dang agizükba lir. Tat. Lipok, kümpok, tepok, süngpok, lenpok. Kasaji libok, kümbok, tebok, süngbok, lenbok etc. ni bilembo ajak nungji bok masü POK taang aginer (BOK ta dang agi nunga kecha masü).
5. DONG ASER TONG: – Iba ojang balala aliba ya olongbo ka nungi dang agizükba lir. Tat. Süngdong, Sentong, Changtongya, Mangmetong, yimtong, remdong. Iba olong yaa tong mesüra dong ka dang medema amshiner.
Tatishitsü kar sayur dangashi item mesükba olong aika lir. Item mesükba olong liromedem dangjiang ZÜLUMEN LIROMEDEM taji jatet aser asenok nükjidongji tongtet. Anungji ASLB züngsem tajungtemi zülumen ya ken reprangshim nung Ao Oshi ya tali tekaraba nung aintsü asü ta kü bilemba ka asüngdanger.
Kanga pelar.

You must be logged in to post a comment Login