PDA-i sorkar tasen ka akümtsü atema lenmang lapokjang: NPF

Kohima, Rongjui (September) 24 (TYO): Nagaland nung Opposition Naga People’s Front (NPF)-i tanü People’s Democratic Alliance (PDA) dang sorkar tasen ka akümtsü atema lenmang lapokjang ta ashi.
NDPP-i aniba PDA sorkari nübortem taküm kümzüka meyuteter ta NPF otongdar Achumbemo Kikon-i tawa police ketdangser ka tepsetba nung ajemdaker ashi. Paisa iba ken o nung aibelenertem tekaratiba nung ozüng tapet agi merenshitsü takhangba agütsü.
“PDA sorkar kübok nisung shinga lendong nungi jenbua mali. Iba sorkar ya manen tashi nübortem lendongbang nung alitsü kechiyong parnoki pei sensotem kümzüka meyuteter” ta NPF Headquarters nung osangbener den jembidang Kikon-i ashi.
NDPP-i aniba PDA-i sorkar tasen ka tentettsü atema lenmang lapoktsütsüla. NPF-i nübortem tajungba nung tenzüktsü renema lir, ta paisa shisem.
Department of Underdeveloped Areas (DUDA)-i Animal Husbandry and Veterinary Services Department den masüngdangtepi Punjab nungi sen crore 200 jenjang ak bener arutsü jembitepbaji sorkar department tem tsüngda amalitep maliba aser sorkari timi meinyakba kuli sayur, ta NPF otongdarisa metetdaktsü.
Sorkari local ak metsürtem aser entrepreneurs ayongzüktsü aser yaritsü melena tanga state nungia ak bener arutsü inyakbaji tim masü. Talisa tangalen nungi ak bener aruba ajanga temang nung timtem ang bentsür arutsü akok. Tawa ango nung formalin enokba putetba ama khuret ajurutsü akok, ta paisa shisem.
Dimapur-Kohima National highway-29 four lane yangluba atema NPF otongdarisa Chief Minister Neiphiu Rio-i anir state sorkar dak tai tongloktsü.
Iba project ya 2003 nung yanglutsü sangoktsü saka Rio-i küm 11 dak tema Chief Minister inyakaka India sorkar den iba mapa inyaktsü atema mejembitep. T R Zeliang-i Chief Minister inyakba mapang nung ang iba project tanaben sanction asü aser mapa tenzük. PDA sorkari iba mapa meinyakteter, ta Kikon-isa ashi.
PDA sorkar akümba sülen four lane mapa anendaka lir kechiyong ozüng alema inyakertemi mapa inyakertem aser contractor tem amokmerener, ta paisa shisem.
Nagaland House Kolkata tebilemtsü atema PDA sorkari Civil Engineering Enterprise Private Ltd. (CEEPL) den ken o mejembiteter. Iba atema state sorkar aser CEEPL tsüngda mezüng tenangzüktep agibaji 1982 nung küm 20 atema liasü saka CEEPL-i 1997 nung sorkar den tanabuba tenangzükba agi, ta Kikon-i metetdaktsü.
Ibaji küm mezüng nangzüktepba anogo atongtsü lia küm pungu jelia agiba liasü aser sorkar masü saka company ajangzüktsü atema agiba dang liasü. CEEPL-i ita nung sen lakh 5 dfang agütsür saka square feet tasazük nung taa agira, ita ka nung sen crore 1.5 shi angutsüla.
2017 nung küm 20 tenangzüktep tembangba sülen company-i mapang talila meshisem saka taoba CM TR Zeliang-i CEEPL dang market price nung ama taa shitak magütsüra, mapang mapuloktsütsü ta ashi. Iba mapang TR Zeliang-i Chief Secretary aser Home Commissioner na dang tenangzüktep magishitsü atema tetuyuba agüja liasü, saka iba onük tejembidak nung State Assembly election maparen tenzük aser CEEPL-i Nagaland-i taoba mapang ama dang taa agitsüla ta shia okadak ken o ka benok, ta Kikon-isa ashi.
May 14, 2018 nü CEEPL nem stay order ka agütsü aser iba mapang Nagaland nung PDA sorkar kümer liasü. PDA sorkari tangsatang interim order anema noktaktsüla kechiyong lease period süiogo aser tashi nung aliba sorkari company-i benokba ken o anema tokteptsüla.
Interim order anema noktaktsü melena PDA sorkari home Commissioner dang akhi ama sen meshizüktsü tetuyuba agütsü aser anogo 62 sülen ang July 16 nü counter affidavit ka agütsü. Iba nung PDA sorkari telung nung langka kar inyakba ajiteter, ta paisa ashi.
Sorkari CEEPL tebilemtsü atema joint parliamentary committee ka tentettsü lemtetba atema Kikon-isa ‘forum tajung ka tentettsüla aser parnoki Nagaland kanga takoksa mangudang mapa inyaktsüla’ ta ashi.
Nagaland BJP-i Assembly constituency ajak nung aliba polling station tem nung party symbol (Lotus) yanglutsü tetuyuba agütsübaji Peoples’ Representation Act alema inyakba mapa ka lir, ta NPF lennirisa aitsü.

You must be logged in to post a comment Login