
Dimapur, October 21 (TYO): Hokolbarnü Power Minister, C Kipili Sangtam-i Electrical office, Full Nagarjan, Dimapur nung electricity bill online payment inyakyim tenzüktsüogo.
Nagaland nung online ajanga bill agütsüba mezüngbuba utility department ji Power Department lir.
Iba inyakyim ajanga consumers mapa tezübaba kümdaktsüba dang masü saka department indang commercial operations nung teyari angutsü aser sen teimba sarutsü imlar, ta Kipili-i online payment lapoktsüdang ashi.
Nagaland nung department-i timtem aika ajurur anungji public-i department nem dang tai metongloktsütsüla. Consumers-ia mapang shitak nung department nem taa tagütsütsü tim agütsütsüla, ta paisa shisem.
“2015-16 tsüngda electricity revenue noklang nung shilem 68 takoksa angu aser ibaji ajanga asen state nung electricity angati atsükba sayur. Revenue shitak manguba nung 40% ji electricity auyaa agiba aser bill magütsüba ajanga liasü. Iba ama tensa ka nung kodaser department renloka otettsü?” ta Power Minister-isa asüngdang.
Minister-isa Dimapur electrical division & CERMS, TCS Ltd aser Bill Desk nung ketdangsertem aser staff ajak nem tenüngsang agütsü aser parnoki department indang alizüng tongteta inyaktsür, ta paisa shisem.
Online payment facility mezüngbuba shilem nung Dimapur jila nung SDO 1 aser 3 kübok aliba consumer tem asoshi lapoktsütsü aser taküm küm tatemlen tashi nung SDO 3 Dimapur, Chumukedima aser Kohima nunga lapoktsütsü.
June 2017 tashi nung Nagaland kübok tanüngba jilatem nunga iba mapa küma inyaktsü.
Consumer temi www.dpon.gov.in nung consumer number aser email ID agütsüba sülen payment portal lapoktsü akok aser parnoki internet banking mesüra debit/credit card ajanga bill agütsütsü akok.
Tanü sentong nung Superintendent Engineer (Distribution & Revenue) aser Nodal Officer for RAPDRP- Part A (IT) Project, Er. Keviletuo Yiese-i ashiba agi, Government of India indang RAPDRP- Part A (IT) project ji Nagaland nunga jila 9 nung inyaker aser iba asoshi Dimapur nung pilot project inyaktsü shimogo.
RAPDRP indang alizüngji AT&C akoksaba ajema kümdaktsütsü aser consumers service delivery tajungba kümdaktsütsü atema lir, ta paisa ashi.
Nagaland nung tang ATC takoksaji 68% lir aser iba ya linük nung timtiba rongnung ka lir. Electricity auya agiba aser bill magütsüba ajanga commercial loss 40% shi lir aser iba ya collection centres peria maliba ajanga lir ta department-i bushitet, ta Er. Keviletuo-isa metetdaktsü.
Nagaland nung online payment facility tenzükba ajanga consumer teimbai bill agütsütsü aser ibaji ajanga Nagaland state nunga revenue tajungba akümtsü imlar, ta paisa shisem.
Sentong nung mendenji Secretary Power, K I Yanger, IAS liasü aser Chief Engineer (D&R) Er. G Chishi-i anküp tepela o jembi.
You must be logged in to post a comment Login