Scientist 3-i 2015 Nobel Medicine Prize agizüker

Scientist 3-i 2015 Nobel Medicine Prize agizüker

Stockholm kübok Karlinska Institute nung tentetba Nobel Sempet agütsüba luden züngsemtem, Jan Andersson, Juleen Zierath aser Hans Forssberg nungeri Stockholm yimti nung osangbener den tanü Hombar nü ajurutepba noksa nung angur. Medicine shilem nung sempet agizüker scientist 3 indang noksa parnok tesülen madaka aliba noksa nungsa angur. (Stockholm, October 05)

 Stockholm, October 05 (Agencies): Sweden kübok Stockholm nung tentetba Nobel Prize agütsüba ludeni taküm 2015 küm asoshi Noble Prize agütsütsü maparen tenzüka, scientist 3 nem 2015 Nobel Medicine Prize agütsüogo.

Ireland nunger William Campbell aser Japan nunger Satoshi Omura nati roundworm mesen ajanga adokdaktsüba tashidak aneptsüsüsa ‘avermectin’ mozü bushitetba aser China nunger Tu Youyou-i malaria tashidak agi shiranger nisungtem tajemba asütsüsa ‘artemisinin’ mozü bushitetba nüngtem nung par 3 nem 2015 Nobel Medicine sempetji agütsü.

“Kümshi nübur nisung million noklang aikati ajuruba tashidak madak takok ngutettsüsa mozü tasen bushitetba ajanga nisung indang arishi talangba kümdaktsütsüsa par asemi tongti shilem agiba atema parnok nem tenüngsang agütsür,” ta Nobel Prize ludeni metetdaktsü.

Campbell ya US kübok New Jersey nung tentetba Drew University nung reseach fellow emeritus lir; pharmaceutical sciences aser chemistry na nung doctorate degree 2 tashi agia alisang, Omura-a Japan kübok Kitasato University nung professor emeritus lir aser Tu ya China Academy of Traditional Medicine nung tongti professor aliba osang jangjaogo.

Stockholm kübok Karolinska Institute nung tentetba Nobel Prize ludeni scientist asem rong nung lemsatepa agitsü atema dollar sen million 8 tashi par asem nem senpet agütsüba osanga jangjaogo.

Küm 10 tejaklen nungi tenzüka merila ajanga adokdaktsüba malaria tashidak azüokba maparen nung takok tulu nguaka, iba tashidaki alima ajunga nung talisa, Africa nung kümshi nisung million tesadang ka dak tema tepsetba osang bushiteta lir.

Shishilembar aser osettsüset tasen porateta yanglur, asür Alfred Nobel nüngtem nung mezüngsüa 1901 nungi tenzüka science, literature aser peace shilem nung tangar dak alia inyaktetter nem agütsüba Nobel sempet agütsübaren tenzüka kümshi Medicine shilem indang Nobel sempet tamasa agütsür.

You must be logged in to post a comment Login