Sorkari OROP sangdong; Ex servicemen temulung masür

New Delhi, September 05 (Agencies): Tanü New Delhi nung Union Defence minister, Manohar Parrikar-i One Rank, One Pension (OROP) scheme sangdongba ajanga ex-servicemen anogo 83 lungkak aitba anentsü ta imlaa liasü, ajisüaka iba sangdong nung lungkak aitertem temulung mesüi lir.
Defence minister-i onük tenet sangdongba nung lungkak aitertemi onük ka dang agizüker aser iba onükji, 2013 küm tajemdakdak ser July 01, 2014 nungi OROP inyakyim indang lir. Lungkak aitertemi küm 2 shia OROP pension kasa südaktsüner saka sorkari ibaji 5 shia nungang asütsü tangatetba nungi masetshir.
Sorkari sangdongba OROP onüktem ashishia taoba mapang Army tongti ketdangsertemi ola adokdar.
Taoba mapang Gen (retd) VP Malik-i, mapang matongdang anisüngzükertembo OROP tajangzük agütsütsü nungi züngdokbaji ajanga süngmanger, ta ashi.
“Ketdangsertemi küm 20 sülen nungibo anisüngzüktsü tenzüker, aser timbakati joko tashi agi mokoki armed forces nung metenzüktettsüsa kümogo ta meteta anojungi anisüngzüktsüsa akümer. Parnok pension angutsüsa service inyakra kechiba OROP nung parnok mezüngoker,” ta Malik-isa ashi.
Ano taoba Army chief General Deepak Kapoor-i, OROP sangdongba ajanga Modi’er sorkari mera tulu ka agiogo, ajisüaka ex servicemen temi akhangba onük kar mataloktsüba ya tebilemtsü ka lir, ta ashi.
Ex-servicemen temi küm 40 jungnüa OROP takhangba agüja aruba tanü sorkari sangdongba ajanga takok terabo nguogo.
OROP scheme sangdongba sülen mapang tatsüka tsüngda Jantar Mantar nung osangbenertem den jembidang Retired, Maj. Gen. Satbir Singh-i, “Sorkari OROP benokbaji onoki pelaa agizüker, ajisüaka ex-servicemen temi akhangba onük trokbo parnoki magizük,” ta ashi.
“Defence minister-i voluntary anisüngzüker sepaitem nembo OROP tajangzük magütsütsü ta shiogo. Parnok nem iba ya magütsüra ibaji ajanga onok defence force sepai aika kongshitsü, kechiyong shilem 40 dak tema servicemen temi anojungi voluntary retire asür,” ta paisa ashi. Tarutsü nung maneni lungkak aittsü atema tanü nikongdang senden ka mena lemtettsü, ta paisa ashi.

You must be logged in to post a comment Login