Süngratsü, November 5 (TYO): Hogulbar aonung nungi tenzüka Imchen Kidong Mungdang pur lokti senden “kümkümshiroh” omen nung ajemdaker yangi Süngratsü yimtak mungdaki. Iba sentong nung Town aser yimtsüng unit balala nungi Imchen chirtem aika atenshia shilem agia dendaki.
Taonung tetenzük sentong nung Parliamentary Secretary, Geology & Mining Dr. Imtiwapang Aier-i mapang tatsüka agia jembidang, tanü alima nung kin ajak pei lipok bushitepba mapang ka lira ser kin karibo azü tashi tozüka tendangteper, aji oda, pei lipok bushitsübaji kanga tongtibang ta ashi.
“Lokti kaji tesülen reprangtsübajia kanga nüngdak aser tarutsü atema nüklatsübajia kanga tongtibang lir” ta paisa tayongzükba ka agütsü.
“Kümkümshiroh” ta asüba omen ya Naga kin asoshi kanga tapet lir, kechiyong asen lima lenla ajak nung kümkümshiba nüngdaker. Aji oda, “Imchen chirtemia kümkümshiba maparen nung koba tashi shilem agir” ta paisa asüngdanga ashi.
Naga nunger o India na tsüngda tezüngzüktep yangluba onük 16 koba dang “16 Point Agreement” ta ajar, iba ajanga dang India temzüng kübok Arla 371 (a) inoka Nagaland kümtet, saka tanü India sorkari iba tezüngzüktepba onük kar atsünga aiter ta paisa tekümdangtsü olen ka ashi. Yamai dang ora tarutsü tia tammang angur ta paisa shisem.
Kasa sentong nung onük jembir NEHU Shillong nung inyaker tesayur Prof. C Lima Imcheni “Tsürabur sobalibaji tarutsü lanu putu shisangren” nung ajemdaker tsüraburi yutsüba asen maitsü, lika, kenten, otsüolem, yimten-yimsüsüba, oshioben & kaketkeno, sobaliba senmang, tsüzüng-ozüng, temeten aser onük balala indang tensa den apet tagitsü o aika lemsatep.
Iba sentong Nov 6 Hokulbarnep “Putusen nung Imchen kidong asüngsashi” onük nung Prof. A Lanunungsang Imcheni jembitsü.
You must be logged in to post a comment Login