Sustainable Horticulture atema Dimapur nung sentong ka agi

Dimapur, Rongjui/September 26, 2018: Nagaland Angh, P. B. Acharya leniba kübok Horticultural Department, Government of Nagaland-i ayongzüka tanü Town Hall, Dimapur nung sustainable horticulture sentong agidang tangokba noksa nung angur.
Dimapur, Rongjui/September 26, 2018: Nagaland Angh, P. B. Acharya leniba kübok Horticultural Department, Government of Nagaland-i ayongzüka tanü Town Hall, Dimapur nung sustainable horticulture sentong agidang tangokba noksa nung angur.

Dimapur, Rongjui/September 26 (TYO): Nagaland Angh, P. B. Acharya leniba kübok Horticultural Department, Government of Nagaland-i ayongzüka tanü Town Hall, Dimapur nung sustainable horticulture atema sentong tajung ka agiogo, ta ketdangsertem osang ka ajanga metetdaktsü.
Iba sentong nung tetushi tejaoker Chintamani Consultancy & Services, Pune Maharashtra nungi Atul R. Patwardhan-i National (NHB) kübok subsidy schemes balala metetdaktsüba den külemi item scheme nungi teyari agitsü atema telatetbatem metetdaktsü.
Paisa ashiba agi, 2009 küm nungi 2017 tsüngda Nagaland State-i sen lakh 455 dang agiteta liasü, aser ibaji talisa awareness maliba ajanga aser telatetbatem nung metokmeperi ajanga lir.
Paisa, reserved subsidy schemes ji magitetra ibaji tanga state tem dangi meyipa aotsü, ta metetdaktsü.
Subsidy schemes atema telatetbatem dak sendakba nung pai, aluyimer ka meyong aliji metemsü süra pai par li den kidanger aluyimertem den senteper inyaktsü akok, ibaji ajanga parnoki züsentetbatem atema market linkage melamela angutsü, ta metetdaktsü.
Pai metetdaktsüba scheme balala rongnung – Integrated Post Harvest Management Project atema sen lakh 45 tashi, Pack House up- unit shia sen lakh 4, Integrated Pack House- unit shia sen lakh 50 tashi, Pre Cooling unit- unit shia aser 6MT capacity shia sen lakh 25 tashi, Cold Room- unit shia aser & 30 MT capacity sen lakh 15, Mobile pre-Cooling unit sen lakh 25 tashi, Ripening Champer- 25 MT, sen lakh 1/MT aser Refer Vans- van shia sen lakh 30 tashi, 15 MT capacity, aser item ya Post Management Project tem kübok lir.
Controlled environment kübok projects: Orchids, Anthurium, Lillium, Gerperia, Chrysanthemum ama cut flowers Cultivation projects, colored Capsicum, Cucumber, Tomato ama aonsotsü lu ayimba- project shia sen lakh 112 tashi aser aliji 2250 sq.mtrs den timba aser project jenjang nungi subsidy shilem 50% , project shia timba agi sen lakh 56 tashi.
Open field projects kübok: Orange, passion fruit, pineapple, banana, apple, lichi, cardamom ama süngjang lu project aser gladiolus, tube rose ama flower crops- project jenjangji project shia sen lakh 75 tashi den project jenjang nungi subsidy shilem 50%, project shia timba agi sen lakh 37. 50.
Osang tejangja metetpelanertemi pa indang mobile No. 8055751969 ajanga tongteprateptsü akok.
Iba sentong nung Joint Director, Horticulture, Ghutovi Wotsa-i okila jembi, HO, DHO Dimapur, Aoimrong leniba nung sentong agi aser AHO, SHN, Neisetuonuo Debbie-i tepela anküp o jembia liasü.

You must be logged in to post a comment Login