Tanurtem dak tashiyim mapa inyakba noktangtsü bangzüngtep

Tanurtem dak tashiyim mapa inyakba noktangtsü bangzüngtep

July 10 nü Kohima nung “It takes Nagaland to End Child Sexual Abuse” sentong nung adenertemi tenangzükba agidang tangokba noksa angur. 

Kohima, July 10 (TYO): Nagaland nung tanur dak tashiyim mapa inyakba tatalokba kanga lir aser iba khuret atema Kohima nung “It takes Nagaland to end child sexual abuse” ta ser sentong ka agiogo.
Iba sentong ya World Vision India-i Child Protection Services, Department of Social Welfare, Government of Nagaland aser Childline 1098 den yaritepa ayongzüka agi.
Iba sentong nung Nagaland Commission for Protection of Child Rights, N Awan Konyak-i “Let us end child sexual abuse” tenangzükba agidaktsü.
Sentong nung adenertemi tanurtem dang parnok dak tim mesüi inyakba indang osang lemsateptsü atema sayutsü aser 1098 nung tanur dak tashiyim mapa inyakba osang metetdaktsütsü indang tongti süa jembitep.
School Education & SCERT Principal Director, Shanavas C-i ashiba agi “Nagaland nunga tanur dak tim masüba mapa inyaker ajisüaka kibong aser kinungertemi temolung yirutsü ta asüba nung ajemdaker item tatalokba mimbanger.”
Constitution of India nung Nagaland atema ozüng balaka lateta lir saka aiben tanur dak tashiyim mapa inyakbatem sobaliba ozüngtem kübok angatetteper aser iba ya tesasatsüka lir. Iba ama tatalokbatem nung sobaliba ozüng aser Constitution meyokteper aibelener dak ozüng tesashi agi merenshitsüla, ta Shanavas-i ashi.
Principal director-isa ashiba agi arogotemi tongti shilem agitsüla aser Deobar tekülem sentongtem nung iba osang sangoktsütsüla.
World Vision India nung Deputy Director, Dr. Anjana Purkayastha-ia o jembidang “India nung Child Sexual abuse teimba ataloker aser 2014-2016 tsüngda Protection of Children from Sexual Offences (POCSO) Act kübok child abuse indang onük 36022 tashi benoka lir” ta metetdaktsü.
Iba nung Nagaland nunga onük 29 lir, ta Dr. Anjana-isa shisem.
Linük nung minute 1.55 shia arishi küm 16 teküpok tanur ka dak tashiyim agi shi nung medemer, ta laisa metetdaktsü.
“Iba ya kidang, school, lokti, mapa inyakdak mesüra rejutem nung ataloker aser iba ya tanur asüdang anepalu mesüra, tain küma aodang timtem aika ajurutsü. World Vision India-i teküpoktiba jenjangi lua mapa inyaknür aser 2021 tashi nung tanurtem taküm nung kongshinür aser child sex abuse anendaktsütsü atema alizüng yua lir,” ta Dr. Anjana-isa metetdaktsü.
Iba alizüng atongtsü atema loktitem nung osang prokshitsüla, ozüng aser policy tem mapa küma inyaktsüla aser 2021 tashi nung India nung child protection systems akangshitsüla, ta laisa ashi.
Nagaland State Legal Services Authority nung Member secretary, Longshithung Ezung-i International Statues on Child Protection aser Indian Legislation for Child Protection onüktem jembi.
Tanurtem kümzüka ayutsü atema nübortemi tanur indang temetentem metettsüla. Nagaland nung child abuse ya tebilemtsü tulu ka lir aser kanga bulua ataloker, ta Longshithung-i ashi.
2011 küm Dimapur nung Childline indang Nagaland chapter tenzük aser iba sülen nungi onük 1457 tashi nung tebang ia mapa inyaka arur, ta paisa ashi.
Legal Services Authority-i akokba tashi nübortem dang child rights indang osang metetdaktsütsü meranger. NSLSA-isa school tem nung Legal Literacy Clubs tenzüktsüogo aser iba nung tanurtem dang temetentem metetdaktsür. Tang tashi nung iba mesükba club 110 tenteta lir, ta Longshithung-isa metetdaktsü.
Iba sentong nung Nagaland Commission for Protection of Child Rights chairperson N. Awan Konyak-ia o jembi.

Pledge: Let us end child sexual abuse
* I will take all efforts to end child sexual abuse
* I will be a voice for the protection of children
* I will speak up against all forms of violence against children
* I will always take a stand for children and listen to what children want to say
* I will teach children to speak against the “TOUCH” that hurts them
* I will contact 1098 and report against any incidence of child abuse that I come across
* I will appeal to all leaders and duty bearers to take all steps to end child sexual abuse, exploitation, and neglect of children.

You must be logged in to post a comment Login