New Delhi/Shillong, March 04 (Agencies): Hokolbar anepdang Delhi nung taoba mapang Lok Sabha Speaker, PA Sangma alima nungi pilaogo.
Pa arishi küm 68 liasü. Taoba mapang Lok Sabha Speaker aser Meghalaya Chief Minister Sangma temulungjang nung timtem adoka asü.
Sangma ya 1996 küm nungi 1998 tashi 16buba Lok Sabha Speaker inyak aser 1988 nungi 1990 tashi Meghalaya chief minister inyak.
Sangma-i opposition candidate ama Pranab Mukherjee den Tir menden atema toktepa liasü saka tamakok angu.
Pa asüba osang angashia Ato kilonser Narendra Modi-i twitter ajanga, “PA Sangma ya pei sasa lenir akümba lenir ka aser Northeast terenlok atema pai inyakba mamatettsü. Pa asüba ajanga jashir,” ta ashi.
Tanü Lok Sabha Speaker Sumitra Mahajan aser tatartemia asüku osang lemsatepogo aser pa ya ‘lokti lenir ka liasü’ ta shia tetushi agütsüogo.
Asür nem akhüm agüja tanü Lok Sabha senden thinena liasü.
Sangma ya mezüng 1977 küm Lok Sabha züngsem akümba mapang nungi tiben tashi tatar inyakogo.
Congress Tir Sonia Gandhi ya bendanger ta ashishiba onük nung la anema inyakba atema 1999 küm pa densema Sharad Pawar aser Tariq Anwar nunger Congress nungi jentokba sülen par asemi Nationalist Congress Party (NCP) tenteta liasü.
Ajisüaka 2004 küm pai NCP toktsür National People’s Party (NPP) ta ser regional party ka tentet aser tesülen Trinamool Congress den loktep. Iba sülen pa NCP nung aden saka tesülen toktsü.
Purno Agitok Sangma ya 1947 küm September 1 nü Meghalaya, West Garo Hills District kübok Chapahati yim nung aso.
Tetsüi pa dang nendaka inyaktsü, ajemalutsü aser ochishia alitsü sayua anitetba den külemi paia shisaliok ajanga dang taküm nung jenjang alangzüktettsü ta rajema liasü.
Pa St. Anthony’s College nungi graduate asüba sülen Assam-i oa Dibrugarh University nung International Relations Masters degree agi. Iba sülen pai Law degree-a angu.
Hokolbarnü Meghalaya sorkari National People’s Party tentetsang, P.A Sangma atema anogo tenetnü mangyimtsü sangdongogo.
Meghalaya Assembly budget senden mezüngnü Speaker, Abu Taher Mondal-i pa asüba osang sangdongba ajanga tatartem ajak kanga aoksatepogo.
Iba sülen Speaker-i pa asüpila sentong magi tashi senden thinentsü sangdongba den külemi züngsem ajak asüpila sentong nung adentsü metetdaktsü.
Naga lenirtemi PA Sangma mang ayimer:
NPCC Tir, K Therie-i sangdong ka ajanga, “Purno Agitok Sangma asüba osang ajanga aoksar. Pa ya yimtenren lenir tejen ka liasü aser Meghalaya atema dang masü saka linük aser Northeast atema inyaker ka liasü, pai northeast jenjang ajungkettsü atema inyakbaji kodanga mamatsü,” ta ashi.
Paisa, NPCC-i asür kibong den asüko lemsateper aser iba ama mapang ka nung ajak takoksang Tsüngremi parnok nem tesünep agüjang ta sarasademtsür, ta ashi.
Ano taoba Nagaland chief minister aser MP, Neiphiu Rio-ia sangdong ka ajanga, tanü New Delhi nung P. A Sangma asüba osang ajanga kanga aoksar, ta ashi.
Rio-isa, “Asür Sangma ya küm aika kü atema yimtenren tesayur ka, tebu ka aser tembar ka ama liasü. Pa ajanga ni aiben ajangzükogo. Pa asüba ya linük atema takoksa tulu aser ni atemaa takoksa lir,” ta ashi.
“Nagaland senso ajak tenüng nung ni asür kibong aser Meghalaya nüburtem den asüko lemsatepba den külemi pa teti tatem makai anisüngzüktsü Tsüngrem dang sarasademtsür,” ta paisa ashi.
Maneni sangdong ka ajanga Nagaland Chief Minister, T R Zeliang-ia P A Sangma’er jabaso, Conrad Sangma dang, “Tanep P.A. Sangma asüba osang angashia aoksar,” ta ashi.
“Sangma ya Northeast nung nüngtugu lenir ka liasü aser pa Lok Sabha nung Speaker inyakdang opposition aser Treasury bench züngsemtem menürema asaperangba azüoktsü merangbatu linüki teti bilemtettsü,” ta paisa ashi.
Kasa sangdong nung, “Iba ama asüko mapang nung ozü kibong aser Naga nüburtem tenüng nung ni Tsüngrem dang na aser ner kibong züngsem ajak nem anisüngzük, tesüneptsüba aser tashi agüjang ta sarasademtsür,” ta ashi.
You must be logged in to post a comment Login