Dimapur, Metsüremi (March) 13 (TYO): Nagaland Legislative Assembly nung taoba Speaker Chenlom Phom mapang tatsüka shiranga arur tanü alima nungi pilaogo.
Pa den asüpila sentongji Metsüremi (March) 14, anepdang 10 ako nung Purana Bazar Dimapur nung par kidang agitsü.
Metsüremi 15 nü Longleng nung pa den asüpila sentong ka agiba sülen Metsüremi 16, 2018 nü Yachem yimtsüng nung pa mang aremtsü.
Nagaland Chief Minister Neiphiu Rio-i “Taoba Minister M. Chenlom Phom asüba osang angashia kanga aoksar” ta asür kinungtsü dangi züluba shidi ka nung shia lir.
“Asür Chenlom Phom ya lennir tejen ka liasü aser ni 1977 küm pa UDF nungi MLA akümba mapang nungi ni pa den metettepa liasü. Iba sülen pai 5 buba NLA, 6 buba, 8 buba 10 buba NLA nung takok angu.” ta Rio-isa ashi.
Pai Minister of State, Deputy Speaker, Speaker aser Cabinet Minister mendentem nung inyak aser nübortem bendanga tenzük. Pa asübaji Naga nunger atema takoksa ulura lir. Iba mangyim mapang kü kinungtsü aser ozü kibongi kinunger ajak den mangyim lemsateper aser iba khuret koktettsü atema Tsüngremi nenok ajak nem tashi agüjang ta sarasademtsür, ta Rio-isa ashi.
Taoba MLA aser Minister Chenlom Phom asüba osang angashia Nagaland Legislative Assembly züngsem ajak temulung raksar ta Speaker, Vikho-o Yhoshu-i sangdong ka nung metetdaktsü.
Asür Chenlom Phom ya asür Molung’er jabaso liasü aser pa Aenjeti (January) 1, 1941 nung aso. Pai Government High School, Changtongya nungi matric pass asü. Pai politics nung shilem magidang 1966-68 tashi Government High School, Longleng nung Assistant Teacher inyak, ta Vikho-o-isa ashi.
Asür Chenlom-i NLA nung kümsük punguben tashi MLA inyak. Pai Minister of State for Education, Jail, Relief & Rehabilitation (25 .11.1980-82); Deputy Speaker (12.12.1985 – 12.03.1987); Speaker (21.03.1987 – 06.12.1987); Minister for Geology & Mining and Art & Culture (1987); Minister for Fisheries, Printing & Stationery (2003) aser Advisor, Backward Areas (10.07.2004 -2008) inyak.
Iba mangyim mapang nung ni aser Nagaland Legislative Assembly tenüng nung asür kinungtsü aser tanur ajak den asükhu lemsateper aser iba takoksa koktettsü atema Tsüngremi nenok nem tesünep agüjang ta sarasademtsür, ta Vikho-o-isa ashi.
You must be logged in to post a comment Login