Tesayurtemi yimtsüngtem nung shisaliok tajung agütsütsüla: Yitachu

May 27, 2016 nü De Oriental Grand, Kohima nung HSLC & HSSLC 2016 Result Analysis sentong nung School Education Minister Yitachu, Additional Director (HOD), Wonthungo Tsopoe na NGHSSEA aser ketdangsertem den külemi tangokba noksa angur.
May 27, 2016 nü De Oriental Grand, Kohima nung HSLC & HSSLC 2016 Result Analysis sentong nung School Education Minister Yitachu, Additional Director (HOD), Wonthungo Tsopoe na NGHSSEA aser ketdangsertem den külemi tangokba noksa angur.

Kohima, May 27 (TYO): Sorkar school tem, talisa high school nungi kaketshirtemi takok junga manguba atema tebilemtsü kaa jembidang School Education & SCERT Minister, Yitachu-i tesayurtem dang kaketshirtem nem shisaliok tajung agütsütsü atema nendaka inyaktsü ayongzük.
Tawa HSSLC tatidang osang sangdongba nung sorkar school temi junga inyaktetba jangjaogo, ajisüaka HSLC tatidang osangbo majung liasü, kechiyong sorkar school 202 nungi, kaketshir katia takok mengutetba school 30 tashi liasü, ta minister-i ashi.
Tanü HSLC aser HSSLC 2016 tatidang osang asadangba aser Government Higher Secondary School (GHSS) 41 seminar nung jembidang Yitachu-i, School Education department nung inyakertemi iba tebilemtsü atema lenmang bushitsüla, ta ashi.
Shitakba nungbo sorkar school 294 nungi sorkar school 122 tashi nil pass percentage liasü. School 202 nungi kaketshirtemi dang tatidang agütsü aser school 92-ibo HSLC tatidang agütsütsü atema kaketshir kata meyok.
Iba seminar ya Nagaland Government Higher Secondary School Employees Association (NGHSSEA)-i “Managing GHSS for holistic improvement” omen nung ayongzüka de Oriental Grand, Kohima nung agi.
“State-i School Education Department nem lemzüktsüba nungi senotsü shilem 24 intokba aser sorkar school tem nungi tatidang osang anguba naji meputeper,” ta pai ashi.
Tezülen meinyaktsü atema yimtenren lenirtem dang transfer atema mepishir aser junga meinyaker tesayurtem melenshitsü atema sorkar marendaki inyaktsü, ta minister-i tekümdangtsü olen ka ashi.
Pai, school temji zünger mapa mangurtem nem mapa maongka agütsütsü atema dangbo masütsüla saka yimtsüngtem nung shisaliok tajung agütsütsüla, ta ashi.
Tesayuba mapa nung tesayurtemi asentenshir nendaka inyaktsüla ta shia Yitachu-i, “Tesayurtemi tezülen aliba tesemtem nungi kaketshirtem atema inyaktsüla, iba den külemi lokti azükarutsü atema kaketshirtemi school metoktsütsü atema meranga inyaktsüla,” ta ashi.
All Nagaland School Teachers Association aser Nagaland Secondary Schools Field Officers’ Federation-i Elementary aser High Schools na Higher Secondary schools nungi pilatsü akhangba dak sentakba nung minister-i, “Pilatsüji inyakyim ka lir aser maneni inyaktsü,” ta ashi.
Paisa, Post Graduate tesayurtemi HSS nung dang masü saka tsünglanglen class tajemba agi 9 aser 10 tashi nunga inyaktsü mulungtsüla, ta ashi.
Kasa sentong nung Additional Director (HoD), School Education, Wonthungo Tsopoe-ia, HSSLC tatidang nung sorkar school temi junga inyaktetogo, ajisüaka HSLC level nung maneni tatidang osang majungba ajanga education department maksütsür, ta ashi. Anungji HSLC, elementary aser primary level shisaliok atema sentong tajung asameyanga inyaktsüla, ta paisa shisem.
Tesayur aika pei ataba tesem nung maliba ajanga junga metenzükteter, anungji tesayurtem aser department nung inyakertemi pei mapa senzüka meyutsütsüla, ta paisa ashi.
Ano külen Minister-isa, sorkar mapa inyakertem nem pei inyakba tesem nung ang itasen agütsütsü atema sorkari lemtetogo, ta metetdaktsü.
“Sorkari tebilemba tajung nung bank account ajanga itasen agütsür, ajisüaka mapa inyakertemi ibaji tim mesüi amshir, kechiyong parnok pei nem lemzüktsüba tesem nung malir, ibayongji iba telemtetba ya agitsüsa aküm,” ta paisa ashi.
GHSS TESAYURTEMI NENDAKA INYAKTSÜ NANGZÜK
Anogo ka piyong seminar nung bangzüng asem renema ayu aser iba nungji, “state nung shisaliok tajung agütsütsü atema GHSS nung tesayurtem aser ketdangser ka ama parnoki asentenshir pei tenzükba wadang nung nendaka inyaktsü nangzük. Parnokisa tesayur temelen meyoktsü, school nung absent masütsü aser tesayuba mapa dak mapetba kecha meinyaktsü lemtet.
Association-isa, Department of School Education level ajak nung khuret süa inyaktsü atema sorkar nem metetdaktsütsü lemtet aser item bangzüng nungji NGHSSEA ketdangpurtemi sign asü.

You must be logged in to post a comment Login