Tetsü oshi koda tongtibang aser Cl. 10 & 12 tematiba takoker nem senpet agütsü

looo
Tetsü Oshi Koda Tongtibang’ onük nung otsünü zülu tetoktepba nung takoker aser 2016 Class 10 aser 12 tatidang Ao subject nung tematiba jenjang angur nem senpet agütsür külen sentong nung shilem agirtem aser ASLB züngsemtem külem noksa nung angur. Mokokchung, November 12, 2016.

Mokokchung, November 12 (TYO): ‘Tetsü Oshi Koda Tongtibang’ onük nung ajemdaker otsünü zülu tetoktepba nung takoker aser 2016 Class 10 & 12 tatidang Ao subject nung tematiba jenjang angur nem senpet agütsüba sentong ka yangi Ongpangkong Salang Mokokchung nung liogo. Iba sentong ya Jemtimenba Mollier Trust (JMT)-i senotsü teyari agüja Ao Senden Literature Board-i achayanga ayongzükba lir.
Taküm class 10 Ao subject nung tematibaji; Edith Douglas HHS nungi Süngratsü nunger Sp. Alemzüngbai angu aser class 12 Ao Subject nung Mission HSS Mangkolemba nungi Yaongyimsen nunger Sp. Nokmnenbai angu. Tenaprong nem sen meyi pungu-ngu den kuli kaket tajung kaka agütsüogo. Iba denji takoker school nungi Ao tesayur ana nema senpettsüogo.
“Tetsü oshi koda tongtibang 2016” tetoktepba nung school 23 nungi toktepba rongnung mezüngbuba jenjangji; Jubilee Memorial School nungi Kr. Rishiben Walling angu, tanabuba aser tasembuba jenjang nung; Queen Mary HSS nungi Kr. Sentirenla B Ozüküm aser Jubilee Memorial School nungi Sp. Yimsari angu. Takoker nem senpet sen 5000/-, 3000/- & 2000/- den kuli kaket agütsü.Iba den ano kasa tetoktepba nung mulungsüsem (consolation) senpet nisung pungu; Kr. Pangersenla Lcr (N.I Jamir HSS), Kr. Kilangbenla (Clark MHSS Impur), Sp. Wangshitemjen (QMHSS), Kr. Akangtila (Oriental School Ctn) aser Kr. Lenisangla (Model HSS) nunger nem agütsü. Parnok nema kuli kaket den senpet sen 1000/- densema agütsü. Shilem agir shia nema tayongeri kuli kaket kaka renema agütsü.
Aor kibong aika nung pei tetsü oshi mejembii pi (tangar) oshi dang jembir aser ibaji “fashion” ka ama küma odaki, talisa ibaji Kohima aser Dimapur nung kanga bulua kümdaki, ta tanü iba sentong nung tayongzükba o jembir, District Education Officer Mokokchung, Wt. Satemmenlai tesasaba o ka ashi.
Pei tetsü oshi mejembitetba ajanga lenmang aisü nung tetsükdaktsü ajurur, ta laisa kuli kar dena ashi. India nung oshi noklangka dak tali samatsüba indang mongintemi shia lir aser item rongnung oshi karbo samaogo, anungji, “asen Ao oshi a koba jenjang nung lir?”, ta laisa asüngdanga ashi.
Tangar oshi metettsübajia nüngdaker, saka tangar oshi bushidang pei tetsü oshi tezülen yutsüra, tarutsü nung timtem ajurutsü, anungji, “pei tetsü oshi nung temulung agütsütsüla”, ta laisa inyakdaktsünüba olen ka shisem.
Iba sentong nung ASLB züngsem Dr. Asongla Pongen menden liasü. ASLB mendenbuba Prof. Lanunungsangi sentong rajem aser metetpela mapang agi. Wb. J. Zülu Jamir (P.A to Deputy Commissioner Mokokchung) aser Watsü Mungdang tir, Wt. Moachila tenati tajungshi o tulu bener arua tesentepertem ayongzüka liasü. ASLB züngsem tsürabur Rev. L.T Maja den sarasadema tenzük aser ASLB senyur Wb. Y.Lanu den melepzüng o jembia sentong tembang.

 

You must be logged in to post a comment Login