September 1, 2016 nü Hotel Saramati nung ‘PREPAKS’ on legal literacy for Nagaland State training tetenzük sentong nung tayongertem, ketdangsertem aser shilem agirtem külemi tangokba noksa angur.
Dimapur, Sept 1 (TYO): Anogo asem atema tongtibang ozüngtem indang tangatetba agüja shisalemsatepba sentong ka tanü Brehostibar nü nungi Hotel Saramati nung tenzükogo.
Iba sentong ya Nagaland nung alitsü atema National Literacy Mission Authority, Ministry of Human Resource Development aser Department of Justice, Ministry of Law & Justice, Go na renem aser State Literacy Mission Authority (SLMA) Nagaland den yaritepa State Resource Centre (SRC), NEHU, Shillong ajanga ayongzüka akar.
Ibai ‘Saakshar Bharat’ (Adult Education) training ka lir aser iba sentong den repsema ozüngtem indanga tangatetba (legal literacy) agüja akaba ya nisungtem asoshi teyari tuluba angutsü nükjidong nung renemba sentong ka lir ta SRC, NEHU nung Director, B Laltanpuia-i sentong lapokja jembidang metetdaktsü.
Paisa ashiba agi, ‘Saakshar Bharat’ sentong ya Nagaland nung talisa tetsürtem atema backward district pezü nung kadagi. Tan anogo asemnü agitsü renemba sentong nung ya RTI, RTE, free legal aids, National Food Security Act den India government kübok nübortem asoshi lateta akaba sentongtem tapu balala indang tangatetbatem agütsütsü. Ano, item onüktem denji kidang kibong nung tetsürtem dak azükba, tetsürtem mezüngmeshiba aser ST/SC purtem reshikangshiba tia nungi kümzüktsüba indang jembitsü.
Iba kasa sentong nungsa Nagaland School Education department nung Additional director, Pollem Tep-i jembidang, tang Nagaland nung local bodies nung tetsürtem nem menden 33% shiteta yutsütsü indang jembiba mapang ka, iba ama tetsürtem nem ozüng tsütsü tangatetba agütsüba sentong ayongzüka agiba ya kanga tapet sentong ka lir, ta paisa ashi.
Nagaland nung ozüng tapu ana- sobaliba temzüng ozüng aser India government-i latetba ozüng na tsüngda Naga nunger timtemba mapang ka lir, ta Tep-isa metetdaktsü.
Kasa sentong nung Justice department tenüng nung Limasenla Longkumeri ashiba agi, taoba küm ana tashi okadak aser okatsür malidak Mon aser Tuensang district temzüng ozüng dak sendakba maparen nung tim tangutsü temeten angutsü asoshi nübortem yaria aruogo aser district ana nungji legal clinic 4 tashi lapokogo. Item tesemtem nungji kidang kibong nung tetsürtem dak teka maitsü aser mezüngmeshia mamshitsü asoshi tangatetba agütsüba den külemi affidavit yangluba aser bank loan dak aketba maparen nung yaritepa inyaker ta laisa ashi.
Iba sentong nung Deputy District Education Officer, Dimapur, R Amonglai tarur pelaa agizüka jembi aser SLMA Nagaland nung Nodal officer, R Ekonthung Lothai shilem agirtem ajak dang pelaba metetdaktsü. Iba senden sentong nung Programme coordinator, SRC NEHU, Barikor Syiem menden liasü.
You must be logged in to post a comment Login