Teyari magutsüba chiyungtsü ‘junk food’ NBSE-i nokdanger

Dimapur, March 15 (TYO): Nagaland Board of School Education (NBSE), Kohima-i temetetdaktsüba ka ajanga school ajak dang High in Fat, Salt and Sugar (HFSS) chiyungtsütem, koba dang ‘Junk Food’ ta ajar, item chiyungtsü ajanga type 2 diabetes, hypertension, dyslipidemia, chronic inflammation aser hyperinsulinemia tashidaktem adokdaktsür, aser tesülenbo temelungjang tashidak balala adokdaktsür, ta metetdaktsüogo.
Item tashidakatem aser lanuwa tali yiraba ajanga tanurtem anema-alibaren nung kongshir ta bushitetogo, koba ajanga lokti nem takoksa tulu agutsür, ta parnokisa ashi.
Iba dak sentakba nung Ministry of Women & Child Development (MWCD)-i working group ka tentetba sülen parnoki ‘Addressing consumption of foods High in Fat, Salt and Sugar (HFSS) & Promotion of Healthy Snacks in Schools of India’ osang agutsü. Iba report ajanga iba onük rangben kongshir aser school aser school temekettem nung anguba ‘junk food’ tebilemtsü azüoktsü atema lenmangtem sayur.
Item onüktemji school tem den sendaktepa lir, anungji school tem dang item onüktem nung ajemdaker inyaktsü metetdaktsür:
(i) School temi parnok canteen nung chips, fried foods, soft drinks ama HFSS chiyungtsütem mayoktsü atema inyaktsüla, iba den külemi school telongtet nungi meter 200 telongtet nung HFSS chiyungtsütem ayokba azüoktsüla.
(ii) School tem nung tesayur, tsürabur, kaketshir aser School Canteen operators densema züngsem 7-10-i akumba School Canteen Management Committee ka tentettsüla. Tanurtem nem chiyungtsü tajung dang agutsütsü atema committee jagi inyaktsüla.
School Canteen Management Committee teinyaktsü tongtibangtem rongnung, mapang shia chiyungtsü tazü aser ingredients mita reprangtsüla aser school canteen/kitchen nung anüngdang koba chiyungtsütem agutsütsü, ibaji lemtettsüla, school nung chiyungtsütemji tajung aser Food Safety and Standards Authority of India (FSSAI)-i latetba ama asütsüla, nutritionists aser health specialist ama jaoktsüla aser hygiene, physical fitness aser nutrition indang rajema alitsüla iba den külemi rongdak mapang nung tongteprateptsü atema notice boards, labs, canteen amala nung Doctors/Medical Officers contact number ayutsüla.
(iii) School temi achaayanga Nutrition Week (l-7 Sept.) nung awareness program ayonga akatsüla.
(iv) School mapang nung nutrition aser physical activities nung tesayuba agutsütsüla, tanurtem dang anema alitsü aser chiyungtsü tajung achiba yimya benshitsü atema sayutsüla, food safety nung o toktepba sentong, anema aliba aser merükmejuba onüktem nung tetoktepba alitsüla, aser tanurtem dang anojungi yiraba, HFSS chiyungtsütem aser physical activity indang angatetdaktsütsüla.
(v) School temi anema alibaren dak sentakba nung Community Outreach Programme ayonga akatsü akok aser school kaketshirtem aser kiyongertem na shisalemsatepba sentong ayonga akatsüla.
(vi) School temi mapang shia kaketshir shia tar, temang touzük aser Body Mass Index (BMI) tendangtsüla aser iba osang nungji ajemdaker counseling agutsütsüla.
(vii) Teyari magütsüba chiyungtsütem achiba ajema akumtsü atema school temi lunch boxes mita reprangtsü akok.
(viii) School temi posters, collage aser tanga visual aids amshia chiyungtsü tajung achitsü aser anema alitsü atema tesayuba agutsütsüla.
Co-curricular activities ka ama aser Health & Physical Education Subject kübok school ajaki item onüktem atema inyaktsü mepishia metetdaktsür, ta NBSE-isa metetdaktsü.

You must be logged in to post a comment Login