Tir Mukherjee-i maneni ‘tolerance’ atema jembir

Delhi, Nov. 21 (Agencies): Honibar nü Tir, Pranab Mukherjee-i, tanü alima nung lokti tsüngda akhümtsübuttep maliba tayongzükba ajurua lir, aser tang mapang ya tanü puto nung India nung lokti balala telongjem nung alitsü aser ibaji alima nung prokshitsü mapang tongogo,” ta ashi.

Tang mezüng ‘International Conference of Indologists’ sentong lapoktsüdang tamalen Swami Vivekananda-i   jembiba o tetshia Tir Pranab-i, “alimai India dang angazüktsü lir, lokti temeyoktep yimjung nung aliba dang masü saka aria bilemtepba angazüktsü lir,’ ta shiba den külemi India nung lokti temeyoktep aika yimjung nung aliba alimai meteta lir, ta ashi.

“Alima nung lokti tsüngda akhümsübutep maliba aser tesempatep ajanga tanü asenoki tatalokba aika ajangshir,” ta pai ashi.

“Iba ama mapang ka nung asenok libaliro tajungtem, zülua aser mezülui alibatem (sobaliba), teinyaktsütem asentenshia reprangshitsüla,” ta paisa ashi.

Tawa Uttar Pradesh, Dadri nung nashi shi achi ta tai tonglokja Muslim nunger ka tepsetba aser iba sülen tatalokbatem nung ajemdaker Mukherjee-i aiben linük nüburtem dang yimjung nung alitsü atema mepishia arur.

Anogo asemnü senden nung adener shisashirtem den jembidang Tir-i, akhi mapangtem indang süoki ia magitsüla saka “Lokti temeyoktep aika külemi litetba aser sobaliba aika külemi litetbaji India tiyongtsü” ta metettsüla ta ashi.

Tanü iba sentong nung Mukherjee-i tang mezüng Indologist Award Germany nunger Prof, Emeritus Heinrich Freiherr von Stietencron nem agütsü. Iba award ya External Affairs Ministry aser Indian Council for Cultural Relations nati agütsür aser iba award nung US sen 20,000 den citation densema lir.

Tanü iba sentong nung External Affairs Minister Sushma Swaraj-a dena liasü.

Iba Conference nung India nunger shisashir tenet den China aser Russia na nungi densema Indologists 22 adentsü.

You must be logged in to post a comment Login