New Delhi, Rongjui (September ) 26 (Agencies): Centre-i meyipa reprangshiba sülen Tripura nung telungpur telok ana Unlawful Activities (Prevention) Act (UAPA) kübok tenokdangba tasen agütsüogo.
“1956 sülen Tripura-i aruba bendangertem meindoktsü” ta alizüng yur 1990 küm telungpur telok anaji tenteta liasü.
Telok anaji All Tripura Tiger Force (ATTF) aser National Liberation Front of Tripura (NLFT) lir aser 1997 küm Centre sorkari telok ana ya ozüngi memelaba telok ta züngoka liasü.
“NLFT aser ATTF teloktemi mapa inyaker. October 2, 2018 nü telok ana nokdangba mapang latetba tembangtsüba liasü. Iba atema state sorkar aser security agency tem dang nungi osang meshi aser meyipa reprangshiba sülen telok ana UAPA kübok noktangtsü telemtetba agi” ta sorkar ketdangser kati ashi.
Khowai sub-division nung lisopur aser tangartem tsüngda obang meputep adoka raraba sülen April 1997 nung ATTF aser NLFT teloktem noktang. Iba mapang telok anaprongi lisopur pusema nungit.
2015 küm Manik Sarkar’er sorkari Armed Forces (Special Powers) Act (AFSPA) agienba sülen telok ana ya ola balaka mali aru.
Taküm Tripura nung Bharatiya Janata Party-Indigenous People’s Front of Tripura (BJP-IPFT) sorkar akümba sülen ATTF aser NLFT teloktem noktanga aliba agientsü atema takhangba agütsü. Ajisüaka, security agency temi NLFT züngsemtemi tashiyim agi sen sarur aser parnok anema ken o tem benoka lir ta osang agütsü.
Tripura-i Bangladesh den kilometre 850 shi arrtsüa lir. Taoba ita NLFT-i Indo-Bangla arrtsü anasa aliba Dhalai district kübok yimtsüng asem nem sen meshiba shiditem agütsü. Iba atema police-i bushisüngdang ka tenzüka lir.
“NLFT aser ATTF ket nung prangpong-injang tajungtem lir aser parnoki Inter-Services Intelligence (ISI) den tesentaktep aliba ajanga tapoktsütem kanga junga yanglur. Chittagong Hill Tracts (CHTs) nung telungpurtem jenoker aser training agir” ta Tripura Police-i metetdaktsü.
You must be logged in to post a comment Login