Melbourne, November 30 (Agencies): Scientist-temi tzü totzü ama amshitsü lenmang tasen bushitetogo.
Tzü oxygen aser hydrogen küma sadanga, hydrogen totzü ama amshiba ajanga alimai senotsü indokbaren kanga ajema akümtsüsa tan lenmang tasen bushiteter lir.
“Anü tashi amshia electricity adokdaktsütetba ama, tzü nungia hydrogen amala chemical totzü yanglutsü lenmang ngutetogo,” ta Australia nung tentetba Griffith University kübok Centre for Clean Environment & Energy (CCEE) nung Director, Huijin Zhao-i sangoktsü.
Science tasa amshia, tzü oxygen aser hydrogen küma sadangtsütsü lenmang taoba mapang bushiteta lir saka alima ajunga ajangzükdaktsütsüsa tzü totzü ama amshitsü atema senotsü ajema nüngdakba osettsüset melenshidaktsüba kol nungdakba olen ka research agirtemi metetdaktsüogo.
“Energy, environment, tzü, chiyongtsü aser temang anema alitsü densema, meimchirtemi tang tebilemtsü khuret tulu 5 tashi ajurutsü tenzüka lir. Iba tarensen nung alima tali tsüka akümba 1 buba jenjang nung lir,” ta Zhao-i ashi.
“Alima balaka tatsükba akümba azüoktsü atema hydrogen ama tanaben benshitetba aser temerük energy nüngdaker. Tzü asangsang nung oxygen aser hydrogen küma sadangtsüba ajanga iba alizüngji ajangzüktettsü,” ta pai shisem.
Par teloki bushitetba osangji Nature Energy osangkaket nung adoktsüogo.
You must be logged in to post a comment Login