WHO-i Zika den sentakba tongti senden ka amen

Geneva, February 01 (Agencies): United Nations (UN) kübok tentetba World Health Organization (WHO)-i tang South aser North America na nung kanga sashia pokteta aliba Zika virus aser iba meseni bener arutsüba tashidak den sentakba khuret alima ajunga nung emergency ka kümdaktsütsü mesüra mekümdaktsütsü telemtetba agitsü maparen tenzükogo.

Alima tesem balala nung alir WHO mongintemi tanü telephone ajanga jembitepa iba telemtetbaji agitsü merangba osang jangjaogo.

Zika mesen den sentakba khuret ya alima ajunga nung emergency ka kümdaktsütsü lemtetra, alima ajungai iba mesen indang research agia kasaji koktetsü maparen tongtipangsüa inyakteptsü.

“Zika mesen kangasa kara prokshitsü tenzükogo,” ta shia, iba mesen den sentakba tashidak ya Americas nung alir nisung million 4 shi dak atemtsü akok ta WHO-isa taoba hopta metetdaktsüogo.

“West Africa nung poktetshiba Ebola tashidak mapang shitak nung emergency khuret ka mekümdaktsüba ajanga iba tashidaki ishiba agi nisung 10,000 shi tepsetba osang bushitetogo,” ta shia, tarutsü mapang nungbo alima ajunga nem timtem bener arutsüba tashidak den sentakba khuret tekaraba mapang nung akoktsü merangtsü alizüng ayuba olen ka WHO-isa metetdaktsüogo.

Americas, Europe, Asia aser Africa nungi tashidak mongin nisung 12-i telemtetba tajung ka agir iba osangji asüng, Mongolbar nikongtsütsü tashi nungbo alima dang sangdongtsü renemba olen ka WHO-i metetdaktsü.

Brazil nung Zika meseni bener arutsüba microcephaly ta ajaba tekolak temang den meputep ilaba aser tekolok meshidaki kümdaktsüba tashidak atemba kinü tanur 4000 shi aliba osang bushiteta lir.

Brazil sülen anidaka, Americas nunga Zika mesen den sentakba microcephaly tashidak agi kinü tanurtem nem timtem agütsü tenzüktsü akok ta WHO-isa metetdaktsüogo.

You must be logged in to post a comment Login