World Hepatitis Day nung sorkari temulung agütsütsü ayongzüker

World Hepatitis Day nung sorkari temulung agütsütsü ayongzüker

July 28, 2017 nü Directorate ofH&FW, Kohima nung Project Director, NSACS, Dr. Ngangshimeren-i World Hepatitis Day sentong nung o jembidang agiba noksa angur.

Kohima, July 28 (TYO): Hepatitis C Virus (HCV) ya meimchir atema kanga dang lendong aketba tashidak ka lir aser iba ya melamela menateper aser belenshir.
HCV ya nokdangteter, anepaluteter aser aneptsü akoker, ajisüaka iba tashidak yagi HIV, tuberculosis mesüra malaria dang nungi nisung taküm teimba laludaktsür. Kümshia HCV ajanga nisung million 1.5 shi taküm samar ta bushiteta lir aser 2015 küm kija iba tashidak agi nisung 1.34 million asüba osang bushitetogo.
Center for AIDS Research, Johns Hopkins University aser YRG Care Chennai-i bushiba ka nung Dimapur district nung HCV prevalence ji 9.1% shi lir ta bushitetogo.
Ano, MSD Pharma Company aser NHAK Project nati tesüiba mapang IDUs alir, tattoo enoker, azü agütsür, surgery agir aser kidney dialysis amala asür nisung 728 tendangdang, nisung 50 dak HCV reactive (6.87%) aliba bushitet.
Iba osang ya tanü Directorate of Health and Family Welfare, Kohima nung World Hepatitis Day amungdang metetdaktsü.
July 28, 2017 nü ‘Eliminate Hepatitis’ omen nung ajemdaker World Hepatitis Day amung aser iba sentong ya Department-i NHM, NSACS, NKAK, Bethel Medical Centre aser NUN den yaritepa ayongzük.
Sentong nung Kripa Foundation Director, Abou Mere-i o jembidang “Nagaland nung independent study balaka masü, ajisüaka Phek o Wokha district ana nung injecting drug users dak Integrated Bio Behavioral Assessment (IBBA) indang scientific study data ka nung Phek nung 8.7% aser Wokha nung 20.8% aliba bushitet” ta ashi.
NHAK nung random rapid screening report küm 7 tashi agia aruba nung nübortem dak virus aketbaji 1.8% shi lir ta bushitetogo aser ibaji public health asoshi khuret ka lir, ta Mere-isa ashi.
Item osangtem bendena liaka, state sorkari HCV nokdangtsü, anepalutsü mesüra services tajungba kümdaktsütsü atema mapa balaka meinyaker. Sorkari HIV, tuberculosis aser malaria agientsü atema tenangzükba agia mapa inyaker, saka HCV anema inyakba mapa balaka meinyaker aser iba jagi iba tashidak menatepa aoer, ta paisa shisem.
Sorkari HCV indang khuret angateta sentongtem atonga mapa inyaktsüla aser HCV agi shirangertem Direct Acting Antiretroviral (DAAs) ajanga yaritsüla. State sorkarisa Hep B aser C asoshi prevention, diagnostic & treatment programme tem tenzüktsüla, ta Mere-isa sorkar ayongzüka jembi.
NSACS Project Director, Dr Ngangshimeren-ia okila jembidang, iba anogo ya alima ajungalen amunger aser Hepatitis den sendaktepa alirtem ajak longjemtsü, osang prokshitsü aser nübortem ajungmesotsü atema iba anogomung ajanga maongka agütsür, ta ashi.
Sentong nung NHAK Junior Specialist, Dr K Vanlalruati Nyuthe-ia power point presentation ka ajanga Hepatitis indang metetdaktsü aser Bethel Medical Centre nung Physician, Dr Kejavisa Savino-i Hepatitis C treatment protocol indang metetdaktsü. Sentong nung mendenji Mission Director, NHM, Dr Limaakum Jamir liasü.

You must be logged in to post a comment Login