Zhaleo Rio-i Sericulture Farmers Training Center semzük

Zhaleo Rio-i Sericulture Farmers Training Center semzük

January 23, 2020 nü Dhansiripar, Dimapur nung State Sericulture Farmers training center semzükba sülen Advisor Department of Sericulture, Excise and Minority Affairs, GZhaleo Rio Advisor Zhaleo Rio den Secretary Sericulture aser Sericulture officers külemi tangokba noksa nung angur.

Dimapur, Aenjeti/January 23 (TYO): Brihostibarnü, January 23, 2020 nü Dhansiripar Dimapur nung Advisor Department of Sericulture, Excise & Minority Affairs, Government of Nagaland, Zhaleo Rio-i State Sericulture Farmers Training Center semzüktsüogo, ta ketdangsertem osang ka ajanga metetdaktsü.
Training Center semzükba sentong nung jembidang Zhaleo Rio-i, iba anogo ya ajak atema, talisa ire-mesen metsürtem (silkworm) atema kanga tongtibang anogo ka lir, kechiyong training institutes ajanga aluyimertem nem shisa shidak agütsür aser eri mesen metsühba dak sendakba nung tesayuba tajung agütsür, ta metetdaktsü.
Dhansiripar nung State sericulture Farmer’s Training Center amenokba ya Dhansiripar nung alirtem atema kanga tia taka, ta shia Rio-i aluyimertem dang sorkari agütsüba infrastructures aser funds ji kanga shisa kaa amshitsü metetdaktsü.
Aluyimertemi sericulture ya kibong indang industry ka ama züngshitsüla, ta shia Advisor-i, iba training Center-i plantation anepaluba, Nursery adokdaktsüba den tasa balala, eri mesen metsühba den tasa balala, ang-ainba den technology, Silk design asüba den product balala adokdaktsüba nung rangloker inyaktsü, ta metetdaktsü.
Paisa Sericulture Department nung ketdangsertem danga mapatong balala indang calendar anepalutsü metetdaktsü.
Sericulture department indang tongti nükjidongji sensakertem aser maongka mangurtem rongsenkettsüng ajungkettsütsü atema lir, ta paisa shisem.
Zhaleo Rio-i eri mesen metsürtem dang maneni meranga inyaktsü ajungshiba den külemi Dhansiripar nung beneficiaries dang parnok tangutsü tim shidak mengura pa nem metetdakjang, ta metetdaktsü.
Rio-isa mesen metsürtem tajangzük angutsü atema Sericulture officer ka posting yoktsü, ta nangzük.
Paisa contractor, Khrosol-i kanga melungsüa inyakba aser Sericulture department nung ketdangsertemi meranga inyakba ajanga iba training center ya asangsang nung atalokogo, ta shia parnok dang pelaba shisem.
Secretary, Sericulture and Excise, Orenpomo Kikon leniba nung iba sentong agidang pai, iba anogo ya Sericulture department-i alizüng ka tongtetba alir, ta ashi.
Paisa Dhansiripar nung village council dang iba farm nung tangar nem ali atsünga magidaktsütsü asoshi mera agia inyaktsü metetdaktsü.
Sentong tetenzüklen okila jembidang Director Sericulture, Chubameren-i Dhansiripar nung aluyimertemi kanga nendaka inyaker, aser maneni kasa tanela nung meranga inyaktsüla, ta ayongzük.
Paisa, tarutsü nung iba training Center ya upgrade süa certificate course agütsütsü lenmang lir, ta ashi.
Technical report agütsüdang Joint Director-i, iba project nung administrative block, practical room, dormitory, kitchen, rearing house, guest house aser faculty room densema lir aser iba Center ya sen crore 4 ser lakh 24 indoka yanglu, ta ametetdaktsü.
Kasa sentong nung Chairman DVC, S.Chuba GB ( HQ), aluyimertem aser contractor-ia jembiba sülen Additional Director, Sericulture department, Wapang Lemtur-i tepela anküp o jembia liasü.
Iba sentong nung aluyimertem, Sericulture officers, SDO (c) Dhansiripar den kishikina yimtsüngtem nungi züngsemtem, Handloom & Handicrafts Chairman, training agirtem, GBs aser tangartem aden.

You must be logged in to post a comment Login