Zika virus alima emergency kümdaktsür: WHO

Geneva, February 02 (Agencies): Tang North aser South America na nung kanga sashia pokteta aliba Zika mesen aser iba den sentakba tashidak alima public health emergency kümdaktsütsü lemteba osang ka United Nations (UN) kübok tentetba World Health Organization (WHO)-i tanü, Mongolbar nü sangdongogo.

“Aedes aegypti merila ajanga belenshiba Zika mesen den sentakba research agitsü, iba tashidak aneptsütsü mozü bushitsü aser iba mesen samatsütsü tasa aser lenmangtem bushitsü maparen nung alima ajungai aroki lungjemer inyaktsü nungdaka kümogo,” ta WHO Director General, Margaret Chan-i metetdaktsü.

Ajisüaka, iba tashidak menazüktsü tsüboa aienlen senzüsenpongtsü anentsü menungdaker ta lai osang jangjashitsü.

“Alimai tang ajurushia aliba khuret tulutibaji microcephaly tashidak lir. Kinü tanurtem indang tekolak temang den meputepi iladaktsüba aser tekolok meshidaki kümdaktsüba microcephaly timtem ya Zika meseni atalokdaktsür ta temelung melemi bilemer dang ashi, iba meseni microcephaly tashidak adokdaktsür ta kuli tejangja bushiteta mali,” ta lai shisem.

Uganda kübok Zika arem nung mezüngsüa 1947 küm putetba Zika virus tan kanga sashia poktetshiba sülen Americas nung alir nisung million 4 shi nem timtem bener arutsütsü akok ta WHO-i taoba hopta metetdaktsüogo.

Zika mesen den sentakba tashidak ya Americas kübok densemba linük 24 tashi nung prokshiba osang bushitetba osang ka Pan American Health Organization-ia metetdaktsüogo.

Influenza, Ebola aser polio nunger densema, WHO tenteti 2007 küm nungi tenzüka tanü tashi nung tashidak den sentakba emergency 4 buba tan sangdonger lir.

Ano külen, Zika mesen den sentakba timtem alima emergency ka kümdakjaka, iba tashidak ajanga taküm August ita Rio de Janeiro yimti nung asayatsü ayongba Olympic Games thinentsü nungdaka makümba osang ka Brazil Tir, Dilma Rousseff’er chief of staff, Jaques Wagner-ia tanü metetdaktsüogo.

“Mashisa alir tetsürtem dak alaka, tanüngba asayartem asoshi Zika meseni timtem lendong bener marutsütsü,” ta pai osang jangjashitsü.

“Tan WHO-i Zika mesen alima emergency ka kümdaktsüba sülen alima ajungai aroki amalitepa iba tashidak tekaraba mapang nung akoktsü merangtsüla,” ta U.S. Centers for Disease Control & Prevention (CDC) lenisang, Thomas Frieden-ia metetdaktsüogo.

You must be logged in to post a comment Login