IPR Director-i Peren semdang

Dimapur, Monupii/May 21 (TYO): Information and Public Relations, Director Limawati Ao-i May 21 nü Peren nung DPRO office building tasenba semdang aser Peren Office tejenba nung senden ka ayongzüka menogo. Limawati-i, ketdangser aser staff tem mapa aser inyakyim rasaa ashiba den parnok dang nüburtem nungi akhümtsübu angutsü sa pei-i akokba tashi tajungtiba inyaktsü asoshi ayongzük. […]

Kiphire nung assessement camp akatsü

Dimapur, Monupii/May 21 (TYO): District Education Mission Society Sarva Shiksha Abhiyan Kiphire-i achaayanga tenük agi mangur, tenarong agi mamgashir, senzüsenpong mesüteter aser lemtar aliba tanurtem atema EBRC hall Kiphire town nung May 22, 2019 nü Assessment Camp ka katsütsü. Hearing aids tem; deformities aser assistive device nunger amala tenüngdakba apir agütsütsü. State ketdangsertem aser New […]

Phek District Level Assessment Camp katsüogo

Dimapur, Monupii/May 21 (TYO): EBRC Conference Hall Phek nung May 21, 2019 Mongolbarnü Children With Special Needs (CWSN) atema District Level Assessment Camp sentong ayongzükja liasü. Iba camp sentong ya DMA (SSA) Samagra Shiksha Abhiyan-i SMA Kohima/NRRC Dimapur aser Star Key New Delhi na den longjema ayongzüka liasü. Sentong nung Dy. Mission Director, IESMA in-charge, […]

Shisaluyimba rejutemi kaketshirtem tarutsü yanglutsütsüla

Shisaluyimba rejutemi kaketshirtem tarutsü yanglutsütsüla

Dimapur, May 20 (TYO): Nagaland nung lanurtemi shisaluyimba angazüktsü kanga jangrar anungji University temi kaketshirtem indang tarutsü yanglutsütsü atema tongti shilem agitsüla ta tanü Nagaland Angh PB Acharya-i ashi. Nagaland nung aliba University balala nungi Vice Chancellor tem, college balala nungi Principal tem, School Education aser Higher Education Department nungi ketdangsertem aser Nitte University, Mangaluru nungi […]

Shisaluyimba rejutemi kaketshirtem tarutsü yanglutsütsüla

Dimapur, May 20 (TYO): Nagaland nung lanurtemi shisaluyimba angazüktsü kanga jangrar anungji University temi kaketshirtem indang tarutsü yanglutsütsü atema tongti shilem agitsüla ta tanü Nagaland Angh PB Acharya-i ashi. Nagaland nung aliba University balala nungi Vice Chancellor tem, college balala nungi Principal tem, School Education aser Higher Education Department nungi ketdangsertem aser Nitte University, Mangaluru […]

Nagaland ‘politician’ tepsettsü tasa atongertem tatem tashi bushitsü

Dimapur, May 20 (TYO): Ozüng alema mapa inyaker Vijay Farmana aser pa den yaritepertemi Nagaland nung ‘politician’ ka khasettsü jembitep ta taoksatsü osang sangoktsüba jatema Nagaland nungi BJP lennirtemi tanü MoS (MHA) Kiren Rijiju den ajurutep. Deputy Chief Minister aser Nagaland BLP lennir Y Patton den BJP MLA tem Dr. Longrineken Ao o Khehovi Yepthomi […]

BJP & Congress-i regional party tem ayongtener

New Delhi, May 20 (Agencies): Deobarnü exit poll osangtem ajanga NDA sorkar tanaben arutsü ta ashir aser iba tepelatsü osang nung ajemdaker BJP president Amit Shah-i Mongulbarnü Delhi nung parnok den yaritepba teloktem den senden ka amentsü ayongogo. Iba senden nung Prime Minister Narendra Modi adentsü imlar aser iba senden mamendang BJP headquarters nung Union […]

Myanmar aser India-i tim mesüi inyaker: NH

Dimapur, May 20 (TYO): Myanmar kübok Naga tesemtem nung mitkartemi ozüng alema mapa inyakba atema aoksar ta Naga Hoho-i sangdong ka nung metetdaktsü. Myanmar aser India linüktem nung Naga nunger yimten latettsü asoshi mapa teinyakdak lir saka Myanmar aser India sorkartemi aiben tim masüba maparen inyaka arur. Myanmar sorkari Naga self Administered Zone nung Naga […]

NSF-i aitsür & bushisüngtsü akhanger

Dimapur, May 20 (TYO): Ozüng alema mapa inyaker Vijay Parmana-i Nagaland nung yimsüsür ka tepsettsü contract agiba osang angashia kanga aoksar aser iba inyakyim khukhua aitsür, ta Naga Students Federation (NSF)-i metetdaktsü. Sorkari security maparen kanga junga reprangshimtsü aser iba onük atema special enquiry committee ka tenteta tatem tonga bushisüngdangtsü takhangba agütsür, ta NSF-i ashi. […]

Tangar ki meraksatsütsüla

Alima nung taküm alirtem ajak ya pei ki kaka lir. Pei kiji kar atema azü aser süra ki, kar atema long ki, kar atemabo tesep, ano kar atemabo lungki, kar atema tzü aser kar atemabo arem mein lir. Kechi komala ki südir süang, tangar ki dang nungibo pei kisa tajungba aser ani tesüngzükba, kechiyong itemji […]