Dimapur DC-i I-Day nung adentsü jaoker

Dimapur, August 13 (TYO): Dimapur Deputy Commissioner Kevekha Kevin Zehol, NCS-i Dimapur nung alirtem ajak Independence Day benjung nung adentsü pelashishia jaokogo. August 15, 2019 anepdang 8:30 ako nungi DDSC Stadium nung I-Day sentong agitsü, ta Dimapur DC-i tanü sangdong ka nung metetdaktsü. Paisa Head of Department temi PA to Dimapur Deputy Commissioner ket nungi […]

NDPP-i NH & NMA dang jangjashitsür

Dimapur, August 13 (TYO): Naga Hoho aser Naga Mothers Association-i Nagaland Chief Minister Neiphiu Rio-i jembiba o magizüker ta sangdongba atema NDPP Media & Communication Committee-i osang jangjashitsüogo. Parnoki ashiba agi “Nagaland Legislative Assembly Speaker Vikho Yhoshu-i August 7, 2019 nü ayongba Joint Legislators Forum (JLF) indang sendenji ‘closed-door meeting’ ka liasü aser iba nung […]

Shincheonji yimsü magizüktsüla: Manipur Baptist Convention

Guwahati, August 13 (Agencies): India kübok Northeast nung Khristan yimsü arur küm 100 tema süia arudang timtem ka ajurua lir. South Korea nungi taila tamangba yimsü telok kati Northeast nung Khristan yimsü atema lendong ka bentsür arua lir aser ibaji talisa Manipur nung lir. Manipur nütsüng yongsük 40% dak tema kaji Khristan tamangertem lir. South […]

EC-i J&K reorganization atema tebilembatem lemsatep

New Delhi, August 13 (Agencies): Jammu & Kashmir Union Territory küma lemsaba sülen Election Commission (EC)-i tanü iba onük atema tebilembatem lemsatepogo. Jammu & Kashmir nung delimitation mapa inyaktsüba indang tanü ECI-i jembitep. Ministry of Home Affairs (MHA)-i ECI dangi State lemsashiba aser Jammu and Kashmir Reorganisation Act ama delimitation mapa inyaktsüba indang shidi ano […]

Arunachal Pradesh nung NSCN-R teseptem makdok

Bordumsa, August 13 (Agencies): 73 buba Independence Day amungtsü lia Hombar nikongtsütsü Arunachal Pradesh kübok Changlang district nung sepaitemi NSCN-R indang teseptem makdokogo. Jairampur aser Changlang nung amenoka aliba 13 Assam Rifles aser Changlang district police yaritepa iba mapa inyak. “Independence Day matongdang telungpurtemi mapa tamajung meinyakdaktsütsü atema security forces-i district nung telungpurtem anema mapa […]

Political Party tem den Kohima nung senden menogo

Dimapur, Luroi/August 13 (TYO): Political Party balala nungi züngsemtem den August 13, 2019 nü Deputy Commissioner aser District Election Officer Kohima, Gregory Thejawelie NCS Office nung senden ka menogo. Iba senden ya pre-revision exercise nung shilem ka ama Electors Verification Programme (EVP) dak sendakba nung mena liasü. Senden nung DC & DEO-i ashiba agi, election […]

Molungyimsen Village Council-i teyariteper ajak dang pelar

Dimapur, August 13 (TYO): Asür Merennungsang’er jala asür Tasenjungla tepsetba atema aoksar aser temulung raksar ta Molungyimsen Village Council-i metetdaktsüogo. Police-i lendong atalokba sülen mapang shitak nung aibelener bushiteta apuba atema tenüngsang agütsür aser ano civil society tem aser telok balalai kanga dang meranga asür Tasenjungla atema temeten bushitsüba atema kangasa pelar, ta MVC Chairman […]

Tsüngrem Koda Tashi Tait Lir (T.Ken 68:28-35)

Asen tashi agi asenoki talangka metetter. Yangi Dawidi tashi angatettsü indang ashir. Paji tashi tait Tsüngrem ta angatettang ta pai ashir. “Pa merenba Israel madak lir, aser pa tashi anüngtem nunglir” (t.34). Iba tetezü pa tashi temaba nung lir. Tsüngremi mepet nungia tashi agitsü akok. Asenoki Tsüngremji temeim, taochi aser yimlibilem Tsüngrem ta bilemer. Saka […]

Legal Metrology & Consumer Protection Department nung ochimashiba kar

Legal Metrology & Consumer Protection Department nung onoki RTI ka 01/02/19 nung asüngdang iba RTI telangzüba nung temulung masüba agi First Appeal zülua RTI telangzüba NO.CLMCP/RTI(ENF)-36/2016/735 nungi tim masüba maparen ta bilembatem tsünglanglen kar agütsür; 1. School 100 nung Consumer Club tenzüktsü asoshi 2011, March 7 nü sen lakh 10 agizük, saka school 35 nem […]

The Nagaland Municipal Act, 2001 (Tatalokba aser Tataloktsü Alibatem)

– A.M. Toshi Jamir,  Director (Rtd), Govt Of Nagaland. January 26, 1950 nungi tenzüka India Temzüngji amshia arudagi. 1992 küm iba Temzüng nungji ano Arla tasen ka (Article-243:Part –IX- A, bendenlok (THE MUNICIPALITIES). Municipality tetezü urban area (ashitsü agi,Town tulu/Town tila ) nung telok tenteter nüburtem ajungtsü asoshi yimsü asüba (institution of self-government constituted,like,Nagar Panchayat/Municipal […]